| Månad | Arbetsdagar | Arbetstimmar | Lör & Sön | Övriga |
|---|---|---|---|---|
| Januari | 22 | 176 | 8 | 1 |
| Februari | 20 | 160 | 8 | 0 |
| Mars | 21 | 168 | 10 | 0 |
| April | 20 | 160 | 8 | 3 |
| Maj | 20 | 160 | 9 | 2 |
| Juni | 18 | 144 | 9 | 4 |
| Juli | 23 | 184 | 8 | 0 |
| Augusti | 21 | 168 | 10 | 0 |
| September | 22 | 176 | 8 | 0 |
| Oktober | 23 | 184 | 8 | 0 |
| November | 20 | 160 | 10 | 0 |
| December | 21 | 168 | 8 | 2 |
| Total årsarbetstid | 251 | 2008 | 104 | 12 |
| Snitt / Månad | 20.92 | 167.33 | 8.67 | 1.00 |
Arbetsdagar per år 2025
Vanligtvis refererar man till ett genomsnitt på 160 arbetstimmar per månad eller 250 arbetsdagar per år när man diskuterar arbetsbelastning. Men dessa siffror är inte alltid exakta. För 2025 varierar till exempel antalet arbetstimmar från 144 till 184, med ett genomsnitt på 167 timmar varje månad. Totalt blir det 251 arbetsdagar, vilket lämnar 116 lediga dagar. I den nedanstående tabellen ger vi en detaljerad översikt över antalet arbetsdagar, arbetstimmar, lördagar, söndagar samt andra lediga dagar – som nationella helgdagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Om en helgdag infaller på en lördag eller söndag räknas den in under ”Lör & Sön”. Vi baserar dessa beräkningar på en standard åtta timmars arbetsdag. Vilka dagar som betraktas som helgdagar i Sverige definieras av Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. De flesta har ledigt följande helgdagar, även om de inträffar på en vanlig arbetsdag:
- Nyårsafton
- Julafton
- Påskdagen och Pingstdagen
- Nyårsdagen och Trettondedag jul
- Första Maj
- Juldagen och Annandag jul
- Långfredagen och Annandag påsk
- Kristi himmelsfärdsdag
- Sveriges Nationaldag
- Midsommardagen
- Alla helgons dag
- Midsommarafton
Kolla gärna in vår kalender här till höger som innehåller info som t.ex. namnsdagar och lite historia om vad som hänt just den dagen.
Sveriges Nationaldag
Sveriges nationaldag är en dag då vi firar vårt land och det som vi håller kärt som Svenskar. Dagen firas till minnet av Gustav Vasa och hans val till kung 1523, samt 1809 års regeringsform. Officiellt började vi fira nationaldagen 1983. Tidigare gick den vid namnet “Svenska flaggans dag”.
Sverige bryter sig den 6 juni år 1523 med hjälp av Gustav Vasa ur Kalmarunionen. Detta gav en stark effekt i Sverige som blev ett självständigt land och en egen, ny kunglig dynasti. På samma dag år 1809 skriver riksdagen under en regeringsform som är grundläggande för det moderna Sverige. I denna regeringsform skapas grunder för statsskicket, demokrati och landets utveckling.
Nationaldagen brukar markeras genom att hissa den Svenska flaggan, pryda utrymmen med Sverigefärger samt att fira med god mat. Det går paralleller mellan exempelvis påskmat, julmat och maten som äts på nationaldagen. Det blir helt enkelt högtidsmat. Det kan ätas ägg, sill, strömming, färskpotatis, jordgubbar, färska örter och mycket mer. Färskpotatisen är speciellt för nationaldagen, då den hör till årstiden. Det är vanligt för kommuner att ha evenemang och fester på nationaldagen. Syftet är för kommuner och makthavare att lyfta fram det som är bra med Sverige i rampljuset och helt enkelt främja befolkningens samhörighet. Det är även vanligt att man i kommuner håller ceremonier för att välkomna nya svenska medborgare och nya invånare i kommunen. Nationaldagen är inte bunden till religion och det är en av de högtiderna där det är väldigt individuellt hur man firar. Det finns inte så många fastställda regler kring högtiden, utan det handlar mer om att i allmänhet lyfta fram landet Sverige. Det närmaste vi kommer bestämda ritualer/rutiner är väl just medborgarskapsceremonier, som har hållits. Givetvis hör nationalsången ihop med nationaldagen. Denna kan ibland sjungas på skolavslutningar, om det händer att nationaldagen infaller samma dag som avslutningen. Alla helgons dag
Denna dag firas alltid på lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Dagen är efter kyrkan tillägnad till att uppmärksamma alla helgon, en minnesdag till de döda. Det har sedan gammalt funnits en sed inom kristendomen av att uppmärksamma helgon och martyrer på olika dagar. Alla helgons dag är dagen på vilken alla de helgon som inte har fått någon egen dag uppmärksammas och koms ihåg. Anledningen till att alla helgon och martyrer firas är för att styrka det spirituella bandet mellan de levande på jorden och de bortgångna som har kommit till himmelen. På så sätt stärks bilden och tron om att det finns ett liv efter döden. På denna minnesdag är det vanligt att man tänder ljus vid gravar på kyrkogården. Alla helgons dag uppstod ursprungligen från kyrkan men i modern tid är det även vanligt att icke troende tänder ljus på kyrkogårdar för att minnas nära och kära som har gått bort. Denna tradition började 1900 och märktes först främst i storstäderna, för att sedan sprida sig till hela landet. I de anglosaxiska länderna firas halloween och “all saints day”. Halloween kommer ursprungligen från en keltisk festival där man tände brasor och hade på sig kostymer för att mana bort spöken. Halloween infaller alltid 31 oktober, medans “all saints day” infaller 1 november.
Den främsta symboliken som används under alla helgons dag är just ljuset. Varje ljus som tänds är en symbol för livet som lyser, kommer och slocknar. Under årstiden då alla helgons dag firas är det mörkt, varpå den symboliska effekten av att tända ljus blir extra stark då ljusen sticker ut och syns väldigt tydligt. Ibland inträffar alla helgons dag samtidigt som den anglosaxiska traditionen Halloween, varför många nog har svårt att åtskilja de två. Halloween är något som även firas i Sverige med stor utsträckning, då barn klär ut sig och går på “bus eller godis”.
Swedish 
English 
Finnish 
Danish 
Norwegian 
Icelandic