| Månad | Arbetsdagar | Arbetstimmar | Lör & Sön | Övriga |
|---|---|---|---|---|
| Januari | 22 | 176 | 8 | 1 |
| Februari | 20 | 160 | 8 | 0 |
| Mars | 21 | 168 | 10 | 0 |
| April | 20 | 160 | 8 | 3 |
| Maj | 20 | 160 | 9 | 2 |
| Juni | 18 | 144 | 9 | 4 |
| Juli | 23 | 184 | 8 | 0 |
| Augusti | 21 | 168 | 10 | 0 |
| September | 22 | 176 | 8 | 0 |
| Oktober | 23 | 184 | 8 | 0 |
| November | 20 | 160 | 10 | 0 |
| December | 21 | 168 | 8 | 2 |
| Total årsarbetstid | 251 | 2008 | 104 | 12 |
| Snitt / Månad | 20.92 | 167.33 | 8.67 | 1.00 |
Arbetsdagar per år 2025
Vanligtvis refererar man till ett genomsnitt på 160 arbetstimmar per månad eller 250 arbetsdagar per år när man diskuterar arbetsbelastning. Men dessa siffror är inte alltid exakta. För 2025 varierar till exempel antalet arbetstimmar från 144 till 184, med ett genomsnitt på 167 timmar varje månad. Totalt blir det 251 arbetsdagar, vilket lämnar 116 lediga dagar. I den nedanstående tabellen ger vi en detaljerad översikt över antalet arbetsdagar, arbetstimmar, lördagar, söndagar samt andra lediga dagar – som nationella helgdagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Om en helgdag infaller på en lördag eller söndag räknas den in under ”Lör & Sön”. Vi baserar dessa beräkningar på en standard åtta timmars arbetsdag. Vilka dagar som betraktas som helgdagar i Sverige definieras av Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. De flesta har ledigt följande helgdagar, även om de inträffar på en vanlig arbetsdag:
- Nyårsafton
- Julafton
- Påskdagen och Pingstdagen
- Nyårsdagen och Trettondedag jul
- Första Maj
- Juldagen och Annandag jul
- Långfredagen och Annandag påsk
- Kristi himmelsfärdsdag
- Sveriges Nationaldag
- Midsommardagen
- Alla helgons dag
- Midsommarafton
Kolla gärna in vår kalender här till höger som innehåller info som t.ex. namnsdagar och lite historia om vad som hänt just den dagen.
Midsommardagen
Midsommardagen och midsommarafton infaller mellan 20-26 juni. Det kan argumenteras för att denna högtid idag är en av de viktigaste i Sverige, bredvid julen. Olikt julen så firas midsommar oftast med bekanta snarare än enbart familjen. Vänner och vänners vänner. Firandet härstammar från Johannes Döparens födelsedag, den 24 juni. Midsommarstången, eller majstången är en av högtidens mest viktiga symboler. Den användes av djäknar (studenter) under 1600-1700 talet som rörde sig runt i städer, byar och sjöng/tiggde. Man tror att midsommarstången kommer från Tyskland. Ordet “majstång” härstammar inte från månaden maj, utan från att man “majade” stången; alltså beklädde den med löv. Midsommarstångens symbolik är inte riktigt bestämd. Vissa tror att det är en fallossymbol, medan vissa tror att det är en avbildning av det kristna korset. Runt stången dansas det och sjungs klassiska midsommarlåtar som exempelvis “Små grodorna”. Historiskt sett är midsommarnatten förknippad med magi. Växter sägs ha en viss magisk attribut under denna kväll, varpå det är extra bra att samla läkande växter denna kväll. Ritualer som förknippas med midsommar är bland annat att sju sorters blommor läggs under kudden, varpå man ska drömma om den man ska gifta sig med, eller att blommornas magi sparas efter att man gör en krans. Den magiska mystiken kring midsommar tros kunna ha och göra med att midsommarnatten oftast är speciellt ljus och symboliserar början på sommaren. Mycket av den mat som äts vid andra högtider förtärs också under midsommar. Det finns dock tillgängligt mycket mer färsk mat. Färskpotatis, jordgubbar, örter och fisk med mera. Något som även hör till är lagrad ost, smör, knäckebröd samt vid rätt tillfälle nubbe. En klassisk maträtt som äts vid midsommarfirandet är sill, färskpotatis och gräddfil. Midsommar är den högtiden då det generellt samlas flest människor på samma plats från olika vänskapskretsar, vilka alla är där för att delta i en stor fest. Midsommarfirandet i Sverige har även blivit ett internationellt känt fenomen och är något som många utomstående landet inte minst förknippar med Sverige men också reser till Sverige för att uppleva.Alla helgons dag
Denna dag firas alltid på lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Dagen är efter kyrkan tillägnad till att uppmärksamma alla helgon, en minnesdag till de döda. Det har sedan gammalt funnits en sed inom kristendomen av att uppmärksamma helgon och martyrer på olika dagar. Alla helgons dag är dagen på vilken alla de helgon som inte har fått någon egen dag uppmärksammas och koms ihåg. Anledningen till att alla helgon och martyrer firas är för att styrka det spirituella bandet mellan de levande på jorden och de bortgångna som har kommit till himmelen. På så sätt stärks bilden och tron om att det finns ett liv efter döden. På denna minnesdag är det vanligt att man tänder ljus vid gravar på kyrkogården. Alla helgons dag uppstod ursprungligen från kyrkan men i modern tid är det även vanligt att icke troende tänder ljus på kyrkogårdar för att minnas nära och kära som har gått bort. Denna tradition började 1900 och märktes först främst i storstäderna, för att sedan sprida sig till hela landet. I de anglosaxiska länderna firas halloween och “all saints day”. Halloween kommer ursprungligen från en keltisk festival där man tände brasor och hade på sig kostymer för att mana bort spöken. Halloween infaller alltid 31 oktober, medans “all saints day” infaller 1 november.
Den främsta symboliken som används under alla helgons dag är just ljuset. Varje ljus som tänds är en symbol för livet som lyser, kommer och slocknar. Under årstiden då alla helgons dag firas är det mörkt, varpå den symboliska effekten av att tända ljus blir extra stark då ljusen sticker ut och syns väldigt tydligt. Ibland inträffar alla helgons dag samtidigt som den anglosaxiska traditionen Halloween, varför många nog har svårt att åtskilja de två. Halloween är något som även firas i Sverige med stor utsträckning, då barn klär ut sig och går på “bus eller godis”.
Swedish 
English 
Finnish 
Danish 
Norwegian 
Icelandic