Arbetsdagar per år 2025

MånadArbetsdagarArbetstimmarLör & SönÖvriga
Januari2217681
Februari2016080
Mars21168100
April2016083
Maj2016092
Juni1814494
Juli2318480
Augusti21168100
September2217680
Oktober2318480
November20160100
December2116882
Total årsarbetstid251200810412
Snitt / Månad20.92167.338.671.00

Arbetstimmar per månad

 

Arbetsdagar per år 2025

Vanligtvis refererar man till ett genomsnitt på 160 arbetstimmar per månad eller 250 arbetsdagar per år när man diskuterar arbetsbelastning. Men dessa siffror är inte alltid exakta. För 2025 varierar till exempel antalet arbetstimmar från 144 till 184, med ett genomsnitt på 167 timmar varje månad. Totalt blir det 251 arbetsdagar, vilket lämnar 116 lediga dagar. I den nedanstående tabellen ger vi en detaljerad översikt över antalet arbetsdagar, arbetstimmar, lördagar, söndagar samt andra lediga dagar – som nationella helgdagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Om en helgdag infaller på en lördag eller söndag räknas den in under ”Lör & Sön”. Vi baserar dessa beräkningar på en standard åtta timmars arbetsdag. Vilka dagar som betraktas som helgdagar i Sverige definieras av Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. De flesta har ledigt följande helgdagar, även om de inträffar på en vanlig arbetsdag:

Kolla gärna in vår kalender här till höger som innehåller info som t.ex. namnsdagar och lite historia om vad som hänt just den dagen.

Juldagen och Annandag Jul

Juldagen

På juldagen den 25 december firas historiskt Jesu födelse. Juldagen har starka rötter i kristendomen och det är fortfarande vanligt med gudstjänst i ottan på juldagen. På vissa kyrkor firas det också med en mässa vid midnatt natten mellan julafton och juldagen.  De känslor man enligt tradition försökt föra fram på juldagen har handlat om lugn, ro och vila. Det har varit den allra heligaste av juldagarna och en dag då lek samt umgänge utanför den nära kretsen gärna fick undvikas.  Nu för tiden ser vi dock ofta att juldagen förknippas med vänner som träffas och i många fall firar. För exempelvis studenter som har flyttat hemifrån brukar man ha en hemvändarkväll på juldagen, då man träffas och firar tillsammans. Det här är ett tillfälle för många att träffa bekanta och vänner som man tappat kontakten med för att se hur dem har det.  På juldagen brukar det fortfarande finnas kvar julmat att förtära. Julskinka, Janssons frestelse, prinskorv, gravad lax, rödbetssallad med mera.   

Annandag jul

Annandag jul infaller den 26 december, dagen efter juldagen. Det här är den sista helgdagen i julhelgen. Annandag jul firas efter Sankt Stefanus, som anses vara den första kristna martyren, eller sk. “Protomartyren”. I svensk benämning går Stefanus som Staffan. Staffan var tjänstgörande diakon och ansvarade för matutdelning och andra praktiska sysslor. Enligt historien stenades Sankt Stefanus till döds för att han hade berättat för sin mästare och kung Herodes om en vision där han såg tecken på Jesu födelse. Stefanus fick sin vision när han vattnade kungens hästar, varpå han kom att ses som hästarnas skyddshelgon. Det finns flertalet Staffansvisor och “Staffan var en stalledräng” som historiskt hör ihop med annandag jul sjungs nu oftast på Lucia. I modern historia har firandet av annandag jul i större utsträckning inte haft i medveten åtanke Sankt Stefanus historia.

Kristi Himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag

Namnet på högtiden är avslöjande. Kristi himmelsfärd infaller den 40:e dagen efter påskdagen. Helgen bygger på måncyklerna likt många andra högtidshelger och infaller därför vid olika datum varje år. Denna dag dekoreras kyrkorna i vitt. På Kristi Himmelsfärd firas det att Jesus lämnade jorden och fördes till himmelen. I Sverige har vi historiskt också kallat högtiden för betessläppningen, då djuren nu fick gå ut på bete. Denna dag har också förknippats med att det är den första sommardagen. Vinterklädsel läggs undan och kvinnor går barrade. Kristi Himmelsfärdsdag har också gått efter namnet metardagen, då det var nu man började med sommarfiske. I folkmun kan man också kalla dagen för “Kristi flygare”. 

Kristi Himmelsfärdsdagen infaller alltid på en torsdag. Det har förekommit eldning likt valborg under Kristi Himmelsfärd. Syftet med dessa eldar tror man är att skrämma bort vargar. Eftersom datumet för Kristi Himmelsfärd är föränderligt från år till år och sträcker sig mellan 30 april – 3 juni så kan den infalla på samma dag som första maj eller valborg. Därav ser vi förmodligen att dessa högtider delar vissa traditioner. 

Denna dag är historiskt markerad med en stämpel av frihet i Sverige. Något vi har gjort genom tiderna är att ta årets första utflykter tidigt på morgonen, också kallat “gökotta”. Detta för att hälsa samt välkomna vårsolens värme. Gökottan görs den tid på våren då göken börjar gala. I modern tid brukar man brukar oftast gå på picknick och fågelskåda under gökottor. I kyrkliga sammanhang brukar det hållas gudstjänster. Slutligen var Kristi Himmelsfärd också en fri dag i den bemärkelsen att ungdomar nu kunde umgås utan att vaktas lika strängt av sina föräldrar. 

Utanför kyrkan och i det moderna samhället firar få Kristi himmelsfärdsdagen av speciell anledning. Det är vanligt att dagen leder till en långhelg då Kristi Himmelsfärd alltid infaller på en torsdag och fredagen då blir en klämdag. Därför tycker nog de flesta att dagen på något sätt är värd att fira.

sv_SESwedish