Arbetsdagar per år 2023

Arbetstimmar per månad

I allmänhet när man pratar om antal arbetstimmar per månad brukar man säga 160 eller om man pratar om antal arbetsdagar per år 2023 brukar man säga 250 vilket ju ofta inte riktigt stämmer. I år (2023) är det ju till exempel mellan 152 och 184 arbetstimmar med ett genomsnitt på hela 169 timmar per månad eller 253 arbetsdagar (112 lediga dagar!). Här i tabellen under kan du se exakt hur många arbetsdagar, arbetstimmar, antal lördagar och söndagar samt övriga lediga dagar till exempel röda dagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Vid de tillfällena som en röd dag sammanfaller med en lördag eller söndag så räknas den in i Lör & Sön kolumnen. Vi räknar också med en åtta timmars arbetsdag. Vilka dagar i Sverige som man räknar som helgdagar regleras i följande Lag (1989:253) “Lagen om allmänna helgdagar”. Majoriteten är lediga följande helgdagar även om de råkar sammanfalla med en vanlig vardag:

Kolla gärna in vår kalender här till höger som innehåller info som t.ex. namnsdagar och lite historia om vad som hänt just den dagen.

Månad	Arbetsdagar	Arbetstimmar	Lör & Sön	Övriga
Januari	21	168	9	1
Februari	20	160	8	0
Mars	23	184	8	0
April	18	144	10	2
Maj	21	168	8	2
Juni	20	160	8	2
Juli	21	168	10	0
Augusti	23	184	8	0
September	22	176	8	0
Oktober	21	168	10	0
November	22	176	8	0
December	21	168	9	1
Total årsarbetstid	253	2024	104	8
Snitt / Månad	21	169	8.67	0.67

Kristi himmelsfärdsdag

Namnet på högtiden är avslöjande. Kristi himmelsfärd infaller den 40:e dagen efter påskdagen. Helgen bygger på måncyklerna likt många andra högtidshelger och infaller därför vid olika datum varje år. Denna dag dekoreras kyrkorna i vitt. På Kristi Himmelsfärd firas det att Jesus lämnade jorden och fördes till himmelen. I Sverige har vi historiskt också kallat högtiden för betessläppningen, då djuren nu fick gå ut på bete. Denna dag har också förknippats med att det är den första sommardagen. Vinterklädsel läggs undan och kvinnor går barrade. Kristi Himmelsfärdsdag har också gått efter namnet metardagen, då det var nu man började med sommarfiske. I folkmun kan man också kalla dagen för “Kristi flygare”. Kristi Himmelsfärdsdagen infaller alltid på en torsdag. Det har förekommit eldning likt valborg under Kristi Himmelsfärd. Syftet med dessa eldar tror man är att skrämma bort vargar. Eftersom datumet för Kristi Himmelsfärd är föränderligt från år till år och sträcker sig mellan 30 april – 3 juni så kan den infalla på samma dag som första maj eller valborg. Därav ser vi förmodligen att dessa högtider delar vissa traditioner. Denna dag är historiskt markerad med en stämpel av frihet i Sverige. Något vi har gjort genom tiderna är att ta årets första utflykter tidigt på morgonen, också kallat “gökotta”. Detta för att hälsa samt välkomna vårsolens värme. Gökottan görs den tid på våren då göken börjar gala. I modern tid brukar man brukar oftast gå på picknick och fågelskåda under gökottor. I kyrkliga sammanhang brukar det hållas gudstjänster. Slutligen var Kristi Himmelsfärd också en fri dag i den bemärkelsen att ungdomar nu kunde umgås utan att vaktas lika strängt av sina föräldrar. Utanför kyrkan och i det moderna samhället firar få Kristi himmelsfärdsdagen av speciell anledning. Det är vanligt att dagen leder till en långhelg då Kristi Himmelsfärd alltid infaller på en torsdag och fredagen då blir en klämdag. Därför tycker nog de flesta att dagen på något sätt är värd att fira.

Läs vidare här...

Alla helgons dag

Alla Helgons Dag

Denna dag firas alltid på lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Dagen är efter kyrkan tillägnad till att uppmärksamma alla helgon, en minnesdag till de döda. Det har sedan gammalt funnits en sed inom kristendomen av att uppmärksamma helgon och martyrer på olika dagar. Alla helgons dag är dagen på vilken alla de helgon som inte har fått någon egen dag uppmärksammas och koms ihåg. Anledningen till att alla helgon och martyrer firas är för att styrka det spirituella bandet mellan de levande på jorden och de bortgångna som har kommit till himmelen. På så sätt stärks bilden och tron om att det finns ett liv efter döden. På denna minnesdag är det vanligt att man tänder ljus vid gravar på kyrkogården. Alla helgons dag uppstod ursprungligen från kyrkan men i modern tid är det även vanligt att icke troende tänder ljus på kyrkogårdar för att minnas nära och kära som har gått bort. Denna tradition började 1900 och märktes först främst i storstäderna, för att sedan sprida sig till hela landet. I de anglosaxiska länderna firas halloween och “all saints day”. Halloween kommer ursprungligen från en keltisk festival där man tände brasor och hade på sig kostymer för att mana bort spöken. Halloween infaller alltid 31 oktober, medans “all saints day” infaller 1 november.

Den främsta symboliken som används under alla helgons dag är just ljuset. Varje ljus som tänds är en symbol för livet som lyser, kommer och slocknar. Under årstiden då alla helgons dag firas är det mörkt, varpå den symboliska effekten av att tända ljus blir extra stark då ljusen sticker ut och syns väldigt tydligt. Ibland inträffar alla helgons dag samtidigt som den anglosaxiska traditionen Halloween, varför många nog har svårt att åtskilja de två. Halloween är något som även firas i Sverige med stor utsträckning, då barn klär ut sig och går på “bus eller godis”.

Läs vidare här...