Arbetstimmar per månad

 

Arbetsdagar per år 2023

I allmänhet när man pratar om antal arbetstimmar per månad brukar man säga 160 eller om man pratar om antal arbetsdagar per år 2023 brukar man säga 250 vilket ju ofta inte riktigt stämmer. I år (2023) är det ju till exempel mellan 152 och 184 arbetstimmar med ett genomsnitt på hela 169 timmar per månad eller 253 arbetsdagar (112 lediga dagar!). Här i tabellen under kan du se exakt hur många arbetsdagar, arbetstimmar, antal lördagar och söndagar samt övriga lediga dagar till exempel röda dagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Vid de tillfällena som en röd dag sammanfaller med en lördag eller söndag så räknas den in i Lör & Sön kolumnen. Vi räknar också med en åtta timmars arbetsdag. Vilka dagar i Sverige som man räknar som helgdagar regleras i följande Lag (1989:253) “Lagen om allmänna helgdagar”. Majoriteten är lediga följande helgdagar även om de råkar sammanfalla med en vanlig vardag:

Kolla gärna in vår kalender här till höger som innehåller info som t.ex. namnsdagar och lite historia om vad som hänt just den dagen.

MånadArbetsdagarArbetstimmarLör & SönÖvriga
Januari2217691
Februari2016080
Mars2318480
April18144103
Maj2116882
Juni2016082
Juli21168100
Augusti2318480
September2116890
Oktober2217690
November2217680
December19152102
Total årsarbetstid252201610510
Snitt / Månad211688.750.83
Kristi Himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag

Namnet på högtiden är avslöjande. Kristi himmelsfärd infaller den 40:e dagen efter påskdagen. Helgen bygger på måncyklerna likt många andra högtidshelger och infaller därför vid olika datum varje år. Denna dag dekoreras kyrkorna i vitt. På Kristi Himmelsfärd firas det att Jesus lämnade jorden och fördes till himmelen. I Sverige har vi historiskt också kallat högtiden för betessläppningen, då djuren nu fick gå ut på bete. Denna dag har också förknippats med att det är den första sommardagen. Vinterklädsel läggs undan och kvinnor går barrade. Kristi Himmelsfärdsdag har också gått efter namnet metardagen, då det var nu man började med sommarfiske. I folkmun kan man också kalla dagen för “Kristi flygare”.  Kristi Himmelsfärdsdagen infaller alltid på en torsdag. Det har förekommit eldning likt valborg under Kristi Himmelsfärd. Syftet med dessa eldar tror man är att skrämma bort vargar. Eftersom datumet för Kristi Himmelsfärd är föränderligt från år till år och sträcker sig mellan 30 april – 3 juni så kan den infalla på samma dag som första maj eller valborg. Därav ser vi förmodligen att dessa högtider delar vissa traditioner.  Denna dag är historiskt markerad med en stämpel av frihet i Sverige. Något vi har gjort genom tiderna är att ta årets första utflykter tidigt på morgonen, också kallat “gökotta”. Detta för att hälsa samt välkomna vårsolens värme. Gökottan görs den tid på våren då göken börjar gala. I modern tid brukar man brukar oftast gå på picknick och fågelskåda under gökottor. I kyrkliga sammanhang brukar det hållas gudstjänster. Slutligen var Kristi Himmelsfärd också en fri dag i den bemärkelsen att ungdomar nu kunde umgås utan att vaktas lika strängt av sina föräldrar.  Utanför kyrkan och i det moderna samhället firar få Kristi himmelsfärdsdagen av speciell anledning. Det är vanligt att dagen leder till en långhelg då Kristi Himmelsfärd alltid infaller på en torsdag och fredagen då blir en klämdag. Därför tycker nog de flesta att dagen på något sätt är värd att fira.

Sveriges Nationaldag

Sveriges Nationaldag

Sveriges nationaldag är en dag då vi firar vårt land och det som vi håller kärt som Svenskar. Dagen firas till minnet av Gustav Vasa och hans val till kung 1523, samt 1809 års regeringsform. Officiellt började vi fira nationaldagen 1983. Tidigare gick den vid namnet “Svenska flaggans dag”.

Sverige bryter sig den 6 juni år 1523 med hjälp av Gustav Vasa ur Kalmarunionen. Detta gav en stark effekt i Sverige som blev ett självständigt land och en egen, ny kunglig dynasti. På samma dag år 1809 skriver riksdagen under en regeringsform som är grundläggande för det moderna Sverige. I denna regeringsform skapas grunder för statsskicket, demokrati och landets utveckling.

Nationaldagen brukar markeras genom att hissa den Svenska flaggan, pryda utrymmen med Sverigefärger samt att fira med god mat. Det går paralleller mellan exempelvis påskmat, julmat och maten som äts på nationaldagen. Det blir helt enkelt högtidsmat. Det kan ätas ägg, sill, strömming, färskpotatis, jordgubbar, färska örter och mycket mer. Färskpotatisen är speciellt för nationaldagen, då den hör till årstiden. Det är vanligt för kommuner att ha evenemang och fester på nationaldagen. Syftet är för kommuner och makthavare att lyfta fram det som är bra med Sverige i rampljuset och helt enkelt främja befolkningens samhörighet. Det är även vanligt att man i kommuner håller ceremonier för att välkomna nya svenska medborgare och nya invånare i kommunen. Nationaldagen är inte bunden till religion och det är en av de högtiderna där det är väldigt individuellt hur man firar. Det finns inte så många fastställda regler kring högtiden, utan det handlar mer om att i allmänhet lyfta fram landet Sverige. Det närmaste vi kommer bestämda ritualer/rutiner är väl just medborgarskapsceremonier, som har hållits. Givetvis hör nationalsången ihop med nationaldagen. Denna kan ibland sjungas på skolavslutningar, om det händer att nationaldagen infaller samma dag som avslutningen.

sv_SESwedish