Arbetsdagar per år 2023

Arbetstimmar per månad

I allmänhet när man pratar om antal arbetstimmar per månad brukar man säga 160 eller om man pratar om antal arbetsdagar per år 2023 brukar man säga 250 vilket ju ofta inte riktigt stämmer. I år (2023) är det ju till exempel mellan 152 och 184 arbetstimmar med ett genomsnitt på hela 169 timmar per månad eller 253 arbetsdagar (112 lediga dagar!). Här i tabellen under kan du se exakt hur många arbetsdagar, arbetstimmar, antal lördagar och söndagar samt övriga lediga dagar till exempel röda dagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Vid de tillfällena som en röd dag sammanfaller med en lördag eller söndag så räknas den in i Lör & Sön kolumnen. Vi räknar också med en åtta timmars arbetsdag. Vilka dagar i Sverige som man räknar som helgdagar regleras i följande Lag (1989:253) “Lagen om allmänna helgdagar”. Majoriteten är lediga följande helgdagar även om de råkar sammanfalla med en vanlig vardag:

Kolla gärna in vår kalender här till höger som innehåller info som t.ex. namnsdagar och lite historia om vad som hänt just den dagen.

Månad	Arbetsdagar	Arbetstimmar	Lör & Sön	Övriga
Januari	22	176	9	1
Februari	20	160	8	0
Mars	23	184	8	0
April	18	144	10	3
Maj	21	168	8	2
Juni	20	160	8	2
Juli	21	168	10	0
Augusti	23	184	8	0
September	21	168	9	0
Oktober	22	176	9	0
November	22	176	8	0
December	19	152	10	2
Total årsarbetstid	252	2016	105	10
Snitt / Månad	21	168	8.75	0.83

Midsommardagen

Midsommardagen och midsommarafton infaller mellan 20-26 juni. Det kan argumenteras för att denna högtid idag är en av de viktigaste i Sverige, bredvid julen. Olikt julen så firas midsommar oftast med bekanta snarare än enbart familjen. Vänner och vänners vänner. Firandet härstammar från Johannes Döparens födelsedag, den 24 juni. Midsommarstången, eller majstången är en av högtidens mest viktiga symboler. Den användes av djäknar (studenter) under 1600-1700 talet som rörde sig runt i städer, byar och sjöng/tiggde. Man tror att midsommarstången kommer från Tyskland. Ordet “majstång” härstammar inte från månaden maj, utan från att man “majade” stången; alltså beklädde den med löv. Midsommarstångens symbolik är inte riktigt bestämd. Vissa tror att det är en fallossymbol, medan vissa tror att det är en avbildning av det kristna korset. Runt stången dansas det och sjungs klassiska midsommarlåtar som exempelvis “Små grodorna”. Historiskt sett är midsommarnatten förknippad med magi. Växter sägs ha en viss magisk attribut under denna kväll, varpå det är extra bra att samla läkande växter denna kväll. Ritualer som förknippas med midsommar är bland annat att sju sorters blommor läggs under kudden, varpå man ska drömma om den man ska gifta sig med, eller att blommornas magi sparas efter att man gör en krans. Den magiska mystiken kring midsommar tros kunna ha och göra med att midsommarnatten oftast är speciellt ljus och symboliserar början på sommaren. Mycket av den mat som äts vid andra högtider förtärs också under midsommar. Det finns dock tillgängligt mycket mer färsk mat. Färskpotatis, jordgubbar, örter och fisk med mera. Något som även hör till är lagrad ost, smör, knäckebröd samt vid rätt tillfälle nubbe. En klassisk maträtt som äts vid midsommarfirandet är sill, färskpotatis och gräddfil. Midsommar är den högtiden då det generellt samlas flest människor på samma plats från olika vänskapskretsar, vilka alla är där för att delta i en stor fest. Midsommarfirandet i Sverige har även blivit ett internationellt känt fenomen och är något som många utomstående landet inte minst förknippar med Sverige men också reser till Sverige för att uppleva.

Läs vidare här...

Nyårsdagen

Nyårsdagen är den första dagen i kalenderåret. Nyåret firas natten mellan 31 december dvs Nyårsafton och 1 januari enligt den gregorianska kalendern. Nyårsdagen är en väldigt folkkär högtid. Den firas med fyrverkerier, nyårsmat och nyårsfester. Nyårslöften har vi avlagt ända sedan vikingatiden. På denna tid avlades löftet genom att antingen tömma en brage bägare eller att svära vid en galts horn. Nu för tiden är det lite mer vardagligt, men många ser nyårsdagen och de förknippade nyårslöftena som en chans att börja om på nytt. Nyårsmaten är inte riktigt lika utmejslad som annan högtidsmat, utan är mer allmänt förknippad med lyx. Vi kan exempelvis se jordärtskockssoppa, skagentoast, chokladmousse och hummer på nyårsbordet som vi äter av på Nyårsafton. Fyrverkerierna som skjuts upp vid 12 slaget och vidare är traditionellt till för att skrämma bort onda andar. Många traditioner är väldigt starkt anknutna till familj eller religion. Nyårsdagen och hela nyårsfirandet är dock mer offentlig. Man delar oftast nyårsdagen och dess firande med sina vänner. Det är sedan gammalt även tradition att vaka in det nya året, oftast genom någon sorts gemensam allmän tillställning där man räknar ner till nyårsdagen.

Trettondedag jul

Den här dagen infaller den 6 januari. Trettondedag jul är en helgdag i Sverige. Denna dag är viktig för kristna i Sverige och firas för att minnas uppenbarelsen av Jesus, då de tre vise männen besökte honom i Bethlehem efter hans födelse. Stjärngossarna som traditionellt förknippas med Lucia förekom från början vid firanden av trettondedag jul. I Sverige vandrade dessa stjärngossar i byarna och skådespelare kring bibliska historier kring de tre vise männen och deras vandring till Betlehem. Detta tåg kunde bestå av tre stjärngossar, en Herodes och en julbock som gjorde aggressiva utfall om han inte var nöjd med belöningen/offergåvorna. Det här sågs som en lekfull och accepterad form av tiggeri. Det var vanligt att elever på latinskolor deltag i teatern och använde inkomsterna till att betala för sina levnadskostnader under julloven.

Läs vidare här...