| Månad | Arbetsdagar | Arbetstimmar | Lör & Sön | Övriga |
|---|---|---|---|---|
| Januari | 22 | 176 | 8 | 1 |
| Februari | 20 | 160 | 8 | 0 |
| Mars | 21 | 168 | 10 | 0 |
| April | 20 | 160 | 8 | 3 |
| Maj | 20 | 160 | 9 | 2 |
| Juni | 18 | 144 | 9 | 4 |
| Juli | 23 | 184 | 8 | 0 |
| Augusti | 21 | 168 | 10 | 0 |
| September | 22 | 176 | 8 | 0 |
| Oktober | 23 | 184 | 8 | 0 |
| November | 20 | 160 | 10 | 0 |
| December | 21 | 168 | 8 | 2 |
| Total årsarbetstid | 251 | 2008 | 104 | 12 |
| Snitt / Månad | 20.92 | 167.33 | 8.67 | 1.00 |

Arbetsdagar per år 2025
Vanligtvis refererar man till ett genomsnitt på 160 arbetstimmar per månad eller 250 arbetsdagar per år när man diskuterar arbetsbelastning. Men dessa siffror är inte alltid exakta. För 2025 varierar till exempel antalet arbetstimmar från 144 till 184, med ett genomsnitt på 167 timmar varje månad. Totalt blir det 251 arbetsdagar, vilket lämnar 116 lediga dagar. I den nedanstående tabellen ger vi en detaljerad översikt över antalet arbetsdagar, arbetstimmar, lördagar, söndagar samt andra lediga dagar – som nationella helgdagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Om en helgdag infaller på en lördag eller söndag räknas den in under ”Lör & Sön”. Vi baserar dessa beräkningar på en standard åtta timmars arbetsdag. Vilka dagar som betraktas som helgdagar i Sverige definieras av Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. De flesta har ledigt följande helgdagar, även om de inträffar på en vanlig arbetsdag:
- Nyårsafton
- Julafton
- Påskdagen och Pingstdagen
- Nyårsdagen och Trettondedag jul
- Första Maj
- Juldagen och Annandag jul
- Långfredagen och Annandag påsk
- Kristi himmelsfärdsdag
- Sveriges Nationaldag
- Midsommardagen
- Alla helgons dag
- Midsommarafton
Kolla gärna in vår kalender här till höger som innehåller info som t.ex. namnsdagar och lite historia om vad som hänt just den dagen.
Sveriges Nationaldag
Sveriges nationaldag är en dag då vi firar vårt land och det som vi håller kärt som Svenskar. Dagen firas till minnet av Gustav Vasa och hans val till kung 1523, samt 1809 års regeringsform. Officiellt började vi fira nationaldagen 1983. Tidigare gick den vid namnet “Svenska flaggans dag”.
Sverige bryter sig den 6 juni år 1523 med hjälp av Gustav Vasa ur Kalmarunionen. Detta gav en stark effekt i Sverige som blev ett självständigt land och en egen, ny kunglig dynasti. På samma dag år 1809 skriver riksdagen under en regeringsform som är grundläggande för det moderna Sverige. I denna regeringsform skapas grunder för statsskicket, demokrati och landets utveckling.
Nationaldagen brukar markeras genom att hissa den Svenska flaggan, pryda utrymmen med Sverigefärger samt att fira med god mat. Det går paralleller mellan exempelvis påskmat, julmat och maten som äts på nationaldagen. Det blir helt enkelt högtidsmat. Det kan ätas ägg, sill, strömming, färskpotatis, jordgubbar, färska örter och mycket mer. Färskpotatisen är speciellt för nationaldagen, då den hör till årstiden. Det är vanligt för kommuner att ha evenemang och fester på nationaldagen. Syftet är för kommuner och makthavare att lyfta fram det som är bra med Sverige i rampljuset och helt enkelt främja befolkningens samhörighet. Det är även vanligt att man i kommuner håller ceremonier för att välkomna nya svenska medborgare och nya invånare i kommunen. Nationaldagen är inte bunden till religion och det är en av de högtiderna där det är väldigt individuellt hur man firar. Det finns inte så många fastställda regler kring högtiden, utan det handlar mer om att i allmänhet lyfta fram landet Sverige. Det närmaste vi kommer bestämda ritualer/rutiner är väl just medborgarskapsceremonier, som har hållits. Givetvis hör nationalsången ihop med nationaldagen. Denna kan ibland sjungas på skolavslutningar, om det händer att nationaldagen infaller samma dag som avslutningen. 
Midsommardagen
Midsommardagen och midsommarafton infaller mellan 20-26 juni. Det kan argumenteras för att denna högtid idag är en av de viktigaste i Sverige, bredvid julen. Olikt julen så firas midsommar oftast med bekanta snarare än enbart familjen. Vänner och vänners vänner. Firandet härstammar från Johannes Döparens födelsedag, den 24 juni. Midsommarstången, eller majstången är en av högtidens mest viktiga symboler. Den användes av djäknar (studenter) under 1600-1700 talet som rörde sig runt i städer, byar och sjöng/tiggde. Man tror att midsommarstången kommer från Tyskland. Ordet “majstång” härstammar inte från månaden maj, utan från att man “majade” stången; alltså beklädde den med löv. Midsommarstångens symbolik är inte riktigt bestämd. Vissa tror att det är en fallossymbol, medan vissa tror att det är en avbildning av det kristna korset. Runt stången dansas det och sjungs klassiska midsommarlåtar som exempelvis “Små grodorna”. Historiskt sett är midsommarnatten förknippad med magi. Växter sägs ha en viss magisk attribut under denna kväll, varpå det är extra bra att samla läkande växter denna kväll. Ritualer som förknippas med midsommar är bland annat att sju sorters blommor läggs under kudden, varpå man ska drömma om den man ska gifta sig med, eller att blommornas magi sparas efter att man gör en krans. Den magiska mystiken kring midsommar tros kunna ha och göra med att midsommarnatten oftast är speciellt ljus och symboliserar början på sommaren.
Mycket av den mat som äts vid andra högtider förtärs också under midsommar. Det finns dock tillgängligt mycket mer färsk mat. Färskpotatis, jordgubbar, örter och fisk med mera. Något som även hör till är lagrad ost, smör, knäckebröd samt vid rätt tillfälle nubbe. En klassisk maträtt som äts vid midsommarfirandet är sill, färskpotatis och gräddfil. Midsommar är den högtiden då det generellt samlas flest människor på samma plats från olika vänskapskretsar, vilka alla är där för att delta i en stor fest. Midsommarfirandet i Sverige har även blivit ett internationellt känt fenomen och är något som många utomstående landet inte minst förknippar med Sverige men också reser till Sverige för att uppleva.
