Röda Dagar

Långfredagen och Annandag Påsk

Långfredagen och Annandag Påsk

Långfredagen

Det som sker under långfredagen är inte ett firande, snarare ett uppmärksammande. Jesu korsfästelse är det som uppmärksammas och denna dag är traditionellt sett grå och sörjande. Symboler för sorg har historiskt kommit fram under långfredagen. Här har vi sett svarta kläder, stängda affärer, undvikt umgänge, väldigt enkel begränsad föda eller till och med fasta. Det var olagligt under en period att ha kul på långfredagen. Dans, krogar, biografer, bingo och fotbollsmatcher var alla förbjudna. Ännu längre tillbaks i historien ser vi också att man har piskat varandra med ris, för att påminna sig om Jesu lidande. I modern tid har det dragits tillbaka på just lidandet. Numera är det tillåtet och lagligt att göra vad man vill på långfredagen, men många håller fast vid att begränsa sig själva. 

I kyrkans uppmärksammande på långfredagen hålls en gudstjänst på morgonen, nära den nionde timmen vilken Jesus dog i. Ingen musik spelas, alla tecken på glädje är borta och psalmer sjungs. Den enda dekorationen är fem röda rosor som klär altaret, vilka är symboler för de sår som Jesus fick då han korsfästes. 

 

Annandag påsk

Detta är dagen då det firas att Jesus visade sig för sina lärjungar, efter att ha dött på korset och kommit tillbaks till livet. Annandag påsk är dagen efter påskdagen. På påskdagen undersöktes Jesus grav och man upptäckte att den var tom. Dagen efter detta började Jesus visa sig för sina lärjungar. Annandag påsk är en dag inom kristendomen som hjälper till att fastställa att det finns ett hopp om ett liv efter döden, tillsammans med gud, eftersom att Jesus visar att döden går att besegra. Annandag påsk är givetvis gladare än långfredagen och denna dag är utan speciella regleringar på glädje. I folkhemmet finns det oftast kvar påsk mat, familj kanske samlas och äter tillsammans på påskafton utan vidare bemärkelse för Jesus och hans lärjungar. 

Nyårsdagen och Trettondedag Jul

Nyårsdagen och Trettondedag Jul

Nyårsdagen

Nyårsdagen är den första dagen i kalenderåret. Nyåret firas natten mellan 31 december och 1 januari enligt den gregorianska kalendern. Nyårsdagen är en väldigt folkkär högtid. Den firas med fyrverkerier, nyårsmat och nyårsfester. Nyårslöften har vi avlagt ända sedan vikingatiden. På denna tid avlades löftet genom att antingen tömma en brage bägare eller att svära vid en galts horn. Nuförtiden är det lite mer vardagligt, men många ser nyårsdagen och de förknippade nyårslöftena som en chans att börja om på nytt. Nyårsmaten är inte riktigt lika utmejslad som annan högtidsmat, utan är mer allmänt förknippad med lyx. Vi kan  exempelvis se jordärtskockssoppa, skagentoast, chokladmousse och hummer på nyårsbordet. Fyrverkerierna som skjuts upp vid 12 slaget och vidare är traditionellt till för att skrämma bort onda andar. Många traditioner är väldigt starkt anknutna till familj eller religion. Nyårsdagen och hela nyårsfirandet är dock mer offentlig. Man delar oftast nyårsdagen och dess firande med sina vänner. Det är sedan gammalt även tradition att vaka in det nya året, oftast genom någon sorts gemensam allmän tillställning där man räknar ner till nyårsdagen. 

 

Trettondedag jul

Den här dagen infaller den 6 januari. Trettondedag jul är en helgdag i Sverige. Denna dag är viktig för kristna i Sverige och firas för att minnas uppenbarelsen av Jesus, då de tre vise männen besökte honom i Bethlehem efter hans födelse. Stjärngossarna som traditionellt förknippas med Lucia förekom från början vid firanden av trettondedag jul. I Sverige vandrade dessa stjärngossar i byarna och skådespelare kring bibliska historier kring de tre vise männen och deras vandring till Betlehem. Detta tåg kunde bestå av tre stjärngossar, en Herodes och en julbock som gjorde aggressiva utfall om han inte var nöjd med belöningen/offergåvorna. Det här sågs som en lekfull och accepterad form av tiggeri. Det var vanligt att elever på latinskolor deltag i teatern och använde inkomsterna till att betala för sina levnadskostnader under julloven.

Alla Helgons Dag

Alla helgons dag

Alla Helgons Dag

Denna dag firas alltid på lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Dagen är efter kyrkan tillägnad till att uppmärksamma alla helgon, en minnesdag till de döda. Det har sedan gammalt funnits en sed inom kristendomen av att uppmärksamma helgon och martyrer på olika dagar. Alla helgons dag är dagen på vilken alla de helgon som inte har fått någon egen dag uppmärksammas och koms ihåg. Anledningen till att alla helgon och martyrer firas är för att styrka det spirituella bandet mellan de levande på jorden och de bortgångna som har kommit till himmelen. På så sätt stärks bilden och tron om att det finns ett liv efter döden.  På denna minnesdag är det vanligt att man tänder ljus vid gravar på kyrkogården. Alla helgons dag uppstod ursprungligen från kyrkan men i modern tid är det även vanligt att icke troende tänder ljus på kyrkogårdar för att minnas nära och kära som har gått bort. Denna tradition började 1900 och märktes först främst i storstäderna, för att sedan sprida sig till hela landet. I de anglosaxiska länderna firas halloween och “all saints day”. Halloween kommer ursprungligen från en keltisk festival där man tände brasor och hade på sig kostymer för att mana bort spöken. Halloween infaller alltid 31 oktober, medans “all saints day” infaller 1 november. 

Den främsta symboliken som används under alla helgons dag är just ljuset. Varje ljus som tänds är en symbol för livet som lyser, kommer och slocknar. Under årstiden då alla helgons dag firas är det mörkt, varpå den symboliska effekten av att tända ljus blir extra stark då ljusen sticker ut och syns väldigt tydligt. Ibland inträffar alla helgons dag samtidigt som den anglosaxiska traditionen Halloween, varför många nog har svårt att åtskilja de två. Halloween är något som även firas i Sverige med stor utsträckning, då barn klär ut sig och går på “bus eller godis”.

Sveriges Nationaldag

Sveriges Nationaldag

Sveriges Nationaldag

Sveriges nationaldag är en dag då vi firar vårt land och det som vi håller kärt som Svenskar. Dagen firas till minnet av Gustav Vasa och hans val till kung 1523, samt 1809 års regeringsform. Officiellt började vi fira nationaldagen 1983. Tidigare gick den vid namnet “Svenska flaggans dag”.

Sverige bryter sig den 6 juni år 1523 med hjälp av Gustav Vasa ur Kalmarunionen. Detta gav en stark effekt i Sverige som blev ett självständigt land och en egen, ny kunglig dynasti. På samma dag år 1809 skriver riksdagen under en regeringsform som är grundläggande för det moderna Sverige. I denna regeringsform skapas grunder för statsskicket, demokrati och landets utveckling.

Nationaldagen brukar markeras genom att hissa den Svenska flaggan, pryda utrymmen med Sverigefärger samt att fira med god mat. Det går paralleller mellan exempelvis påskmat, julmat och maten som äts på nationaldagen. Det blir helt enkelt högtidsmat. Det kan ätas ägg, sill, strömming, färskpotatis, jordgubbar, färska örter och mycket mer. Färskpotatisen är speciellt för nationaldagen, då den hör till årstiden. Det är vanligt för kommuner att ha evenemang och fester på nationaldagen. Syftet är för kommuner och makthavare att lyfta fram det som är bra med Sverige i rampljuset och helt enkelt främja befolkningens samhörighet. Det är även vanligt att man i kommuner håller ceremonier för att välkomna nya svenska medborgare och nya invånare i kommunen. Nationaldagen är inte bunden till religion och det är en av de högtiderna där det är väldigt individuellt hur man firar. Det finns inte så många fastställda regler kring högtiden, utan det handlar mer om att i allmänhet lyfta fram landet Sverige. Det närmaste vi kommer bestämda ritualer/rutiner är väl just medborgarskapsceremonier, som har hållits. Givetvis hör nationalsången ihop med nationaldagen. Denna kan ibland sjungas på skolavslutningar, om det händer att nationaldagen infaller samma dag som avslutningen.

Första Maj

Första Maj - 1:a Maj

Första Maj

Denna dag har firats sedan 1890 och härstammar från arbetarrörelsens demonstrationer. 1890 krävde Andra internationalen en åtta timmars arbetsdag. Andra internationalen var en organisation som bildades i Paris men demonstrationerna spred sig även till Sverige 1890. Första maj är sedan 1939 en helgdag i Sverige. Denna dag är en av de två (tillsammans med nationaldagen) högtider som anses vara icke-borgerlig, alltså utan koppling till Svenska kyrkan. Första maj har historiskt inte bara varit till för att demonstrera för arbetarens rättigheter, utan även i andra syften som exempelvis nykterhets demonstrationer mm. 

Innan den industriella revolutionen firades första maj även som en dag, den första sommardagen. Det var en dag då djuren släpptes på bete, byalaget valde ålderman och man tog gemensamma initiativ för översyn av gårdar, inhägnader samt ekonomi. Det förindustriella firandet av första maj avslutades med en fest, samt med att dricka märg ur ett ben, för att samla kraft. 

Den mest nämnbara symbol för första maj är majblomman. Denna såldes första gången i Göteborg 1907. Blommor i sig har en positiv, livgivande symbolik. Pengarna från försäljningen har historiskt och går fortfarande till välgörande ändamål, i de flesta fall till utsatta barn. 

En anledning till att vi firar första maj är Haymarketmassakern som skedde i Chicago 1886. På demonstrationen protesterade arbetare för just en 8 timmars arbetsdag men mötte stort och våldsamt motstånd från polis. Överlag så är första Maj en högtid som firas lite olika beroende på vart man befinner sig i landet. Man väljer att festa, leka lekar eller att demonstrera. Det överhängande temat är iallafall för folket att föra sig tillsammans på en allmän plats i hopp om att visa de styrande makterna att man har en röst som vill bli hörd.

Kristi Himmelsfärdsdag

Kristi Himmelsfärdsdag

Kristi himmelsfärdsdag

Namnet på högtiden är avslöjande. Kristi himmelsfärd infaller den 40:e dagen efter påskdagen. Helgen bygger på måncyklerna likt många andra högtidshelger och infaller därför vid olika datum varje år. Denna dag dekoreras kyrkorna i vitt. På Kristi Himmelsfärd firas det att Jesus lämnade jorden och fördes till himmelen. I Sverige har vi historiskt också kallat högtiden för betessläppningen, då djuren nu fick gå ut på bete. Denna dag har också förknippats med att det är den första sommardagen. Vinterklädsel läggs undan och kvinnor går barrade. Kristi Himmelsfärdsdag har också gått efter namnet metardagen, då det var nu man började med sommarfiske. I folkmun kan man också kalla dagen för “Kristi flygare”. 

Kristi Himmelsfärdsdagen infaller alltid på en torsdag. Det har förekommit eldning likt valborg under Kristi Himmelsfärd. Syftet med dessa eldar tror man är att skrämma bort vargar. Eftersom datumet för Kristi Himmelsfärd är föränderligt från år till år och sträcker sig mellan 30 april – 3 juni så kan den infalla på samma dag som första maj eller valborg. Därav ser vi förmodligen att dessa högtider delar vissa traditioner. 

Denna dag är historiskt markerad med en stämpel av frihet i Sverige. Något vi har gjort genom tiderna är att ta årets första utflykter tidigt på morgonen, också kallat “gökotta”. Detta för att hälsa samt välkomna vårsolens värme. Gökottan görs den tid på våren då göken börjar gala. I modern tid brukar man brukar oftast gå på picknick och fågelskåda under gökottor. I kyrkliga sammanhang brukar det hållas gudstjänster. Slutligen var Kristi Himmelsfärd också en fri dag i den bemärkelsen att ungdomar nu kunde umgås utan att vaktas lika strängt av sina föräldrar. 

Utanför kyrkan och i det moderna samhället firar få Kristi himmelsfärdsdagen av speciell anledning. Det är vanligt att dagen leder till en långhelg då Kristi Himmelsfärd alltid infaller på en torsdag och fredagen då blir en klämdag. Därför tycker nog de flesta att dagen på något sätt är värd att fira.

Påskdagen och Pingstdagen

Påskdagen - Pingstdagen

Påskdagen

Påskdagen, eller uppståndelsens söndag firas till minne av Jesu uppståndelse. Denna dag infaller på söndagen i påskhelgen. Påskhelgen har ett rörligt datum och sker vid olika tidpunkter varje år, mellan 22 mars till 25 april. Påskdagen infaller den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. 

Den här dagen är av absolut störst betydelse inom den kristna kyrkan eftersom att den firar Jesu återuppståndelse efter att ha blivit begravd på långfredagen. Påskdagen är förknippad med gudstjänster och påskpsalmer. Gudstjänsterna har många uttryck för glädje. Vita textilier, liljor och ljus som pryder altaret är alla förknippade med glädjen. 

Påskdagen firas i kyrkan samt i det Svenska folkhemmet. I hemmen går påskmat varmt hela påskhelgen. Det äts ägg, lamm, gravad lax, Janssons frestelse och mycket andra godsaker. Ägg går hand i hand med påsken och äggen är en symbol för liv, vilket knyter ihop med Jesu återuppståndelse. Ägget representerar liv och ur det hårda skalet, som är en symbol för graven, bryter Jesus fram. Vidare är färgtemat gult. Gula pynt finnes överallt under hela påskhelgen. Även den gula färgen är förknippad till ägget, eller snarare hönan som kommer från ägget. 

 

Pingstdagen

Pingstdagen infaller 10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag och 7 veckor efter påskdagen. Den kristna traditionen firas i kyrkan. Syftet är att minnas att den Helige Anden visade sig för lärjungarna och därmed även bildade den första kristna kyrkan. Därför brukar pingstdagen ses som kyrkans födelsedag. Pingsten brukar också kallas för hänryckningens tid. Historiskt har pingsten varit centrerat till firandet av kyrkobyggnaden. Man har pyntat kyrkan med bland annat lövruskor och ljus. I ännu äldre tradition har pingsten varit en dag för att offra. Här fördes en pingstbrud fram i kyrkans hallar samt från gård till gård för att uppmana gåvor. Hon var uppklädd i bröllopskläder, fast oftast inte av lika bra kvalitét som vid ett riktigt bröllop. Traditionen med pingstbrud kom att bli något kontroversiellt som idag har en helt annan innebörd, då det är vanligt med giftermål på pingstdagen.

Midsommardagen

Midsommar

Midsommardagen

Midsommardagen och midsommarafton infaller mellan 20-26 juni. Det kan argumenteras för att denna högtid idag är en av de viktigaste i Sverige, bredvid julen. Olikt julen så firas midsommar oftast med bekanta snarare än enbart familjen. Vänner och vänners vänner. Firandet härstammar från Johannes Döparens födelsedag, den 24 juni. Midsommarstången, eller majstången är en av högtidens mest viktiga symboler. Den användes av djäknar (studenter) under 1600-1700 talet som rörde sig runt i städer, byar och sjöng/tiggde. Man tror att midsommarstången kommer från Tyskland. Ordet “majstång” härstammar inte från månaden maj, utan från att man “majade” stången; alltså beklädde den med löv. Midsommarstångens symbolik är inte riktigt bestämd. Vissa tror att det är en fallossymbol, medan vissa tror att det är en avbildning av det kristna korset. Runt stången dansas det och sjungs klassiska midsommarlåtar som exempelvis “Små grodorna”. Historiskt sett är midsommarnatten förknippad med magi. Växter sägs ha en viss magisk attribut under denna kväll, varpå det är extra bra att samla läkande växter denna kväll. Ritualer som förknippas med midsommar är bland annat att sju sorters blommor läggs under kudden, varpå man ska drömma om den man ska gifta sig med, eller att blommornas magi sparas efter att man gör en krans. Den magiska mystiken kring midsommar tros kunna ha och göra med att midsommarnatten oftast är speciellt ljus och symboliserar början på sommaren. 

Mycket av den mat som äts vid andra högtider förtärs också under midsommar. Det finns dock tillgängligt mycket mer färsk mat. Färskpotatis, jordgubbar, örter och fisk med mera. Något som även hör till är lagrad ost, smör, knäckebröd samt vid rätt tillfälle nubbe. En klassisk maträtt som äts vid midsommarfirandet är sill, färskpotatis och gräddfil. Midsommar är den högtiden då det generellt samlas flest människor på samma plats från olika vänskapskretsar, vilka alla är där för att delta i en stor fest. Midsommarfirandet i Sverige har även blivit ett internationellt känt fenomen och är något som många utomstående landet inte minst förknippar med Sverige men också reser till Sverige för att uppleva.

Juldagen och Annandag Jul

Juldagen och Annandag Jul

Juldagen

På juldagen den 25 december firas historiskt Jesu födelse. Juldagen har starka rötter i kristendomen och det är fortfarande vanligt med gudstjänst i ottan på juldagen. På vissa kyrkor firas det också med en mässa vid midnatt natten mellan julafton och juldagen. 

De känslor man enligt tradition försökt föra fram på juldagen har handlat om lugn, ro och vila. Det har varit den allra heligaste av juldagarna och en dag då lek samt umgänge utanför den nära kretsen gärna fick undvikas. 

Nu för tiden ser vi dock ofta att juldagen förknippas med vänner som träffas och i många fall firar. För exempelvis studenter som har flyttat hemifrån brukar man ha en hemvändarkväll på juldagen, då man träffas och firar tillsammans. Det här är ett tillfälle för många att träffa bekanta och vänner som man tappat kontakten med för att se hur dem har det. 

På juldagen brukar det fortfarande finnas kvar julmat att förtära. Julskinka, Janssons frestelse, prinskorv, gravad lax, rödbetssallad med mera. 

 

Annandag jul

Annandag jul infaller den 26 december, dagen efter juldagen. Det här är den sista helgdagen i julhelgen. Annandag jul firas efter Sankt Stefanus, som anses vara den första kristna martyren, eller sk. “Protomartyren”. I svensk benämning går Stefanus som Staffan. Staffan var tjänstgörande diakon och ansvarade för matutdelning och andra praktiska sysslor. Enligt historien stenades Sankt Stefanus till döds för att han hade berättat för sin mästare och kung Herodes om en vision där han såg tecken på Jesu födelse. Stefanus fick sin vision när han vattnade kungens hästar, varpå han kom att ses som hästarnas skyddshelgon. Det finns flertalet Staffansvisor och “Staffan var en stalledräng” som historiskt hör ihop med annandag jul sjungs nu oftast på Lucia. I modern historia har firandet av annandag jul i större utsträckning inte haft i medveten åtanke Sankt Stefanus historia.

sv_SESwedish