Röda Dagar

Midsommarafton: En viktig tradition i svensk kultur

Midsommarafton är en viktig helg i Sverige och andra nordiska länder, som firas på längsta dagen på året. Det är en tid för glädje, firande och sommarens ankomst. Helgen har sina rötter i hedendomen, då den firades som en högtid till ära för solen. Idag är Midsommarafton en av de mest älskade helgerna i Sverige, och firandet skiljer sig åt mellan olika delar av landet.

Firandet av Midsommarafton genom tiderna: Från hedendom till modern festlighet

Midsommarafton har sitt ursprung i hedendomen, då den firades som en högtid till ära för solen. Helgen var en symbol för att sommaren hade kommit och att värmen och ljuset skulle återvända. Med tiden har firandet av Midsommarafton utvecklats och anpassats till den kristna tron, men många av de traditionella aktiviteterna har bevarats.

I moderna Sverige firas Midsommarafton den 20-22 juni varje år, och helgen är en av de mest populära helgerna i landet. Många människor tar ledigt från jobbet och åker hem till sina familjer för att fira tillsammans. Det finns också många offentliga firanden och evenemang som arrangeras, som t.ex. dans runt majstången och picknickar i naturen.

Midsommarafton har också blivit en viktig turistattraktion, med många besökare som reser till Sverige för att delta i firandet. Helgen har också blivit en symbol för svensk kultur och tradition världen över.

Så firas Midsommarafton i Sverige: En guide till de traditionella aktiviteterna

Midsommarafton är känd för sina traditionella firanden, som har bevarats genom generationer. En av de mest ikoniska aktiviteterna är dansen runt majstången, där människor sjunger och dansar runt en stång dekorerad med blommor och band. Dansen symboliserar solens väg genom himlen och är en viktig del av firandet.

En annan tradition är att plocka blommor och göra kransar att bära på huvudet. Många människor väljer att gå ut i naturen och plocka sina egna blommor, medan andra köper färdigtillverkade kransar.

Det finns också en mängd traditionella rätter som äts under Midsommarafton, såsom sill och smörgåsbord. Sill är en typ av inlagd fisk som är mycket populär i Sverige, medan smörgåsbord är en måltid bestående av en mängd olika förrätter, varmrätter och desserter.

Minnen från Midsommarafton: En personlig berättelse om firandet av sommarens högtid

Midsommarafton är en helg som alltid har varit speciell för mig. Jag minns hur jag som barn alltid vaknade upp tidigt på morgonen för att gå ut och plocka blommor tillsammans med min familj. Sedan åkte vi hem och lagade en stor middag tillsammans, med alla olika sorters sill och smörgåsbord som vi älskade. Efter middagen var det dags att dansa runt majstången, och jag minns hur glatt jag skrattade när jag snurrade runt med mina vänner.

Även om jag inte längre är barn, är Midsommarafton fortfarande en av mina favorithelger på året. Jag ser alltid fram emot att få träffa min familj och vänner och fira tillsammans, och att få njuta av alla de härliga traditionerna som hör till helgen.

Nyårsafton firas i många länder på olika sätt

Nyårsafton är en helgdag som firas i många länder runt om i världen. I Sverige firas nyårsafton den 31 december, och nyårsdagen den 1 januari. Nyårsafton är en av de mest populära helgdagarna i Sverige, och det är vanligt att familjer och vänner samlas för att fira tillsammans. Det finns olika traditioner för hur man firar nyårsafton, men det vanligaste är att titta på tv eller gå ut och lyssna på musik. Ofta avslutas nyårsaftonen med att man skjuter upp raketer eller fyrverkerier vid midnatt. Detta är en tradition som har sitt ursprung i romerska tider, då man tände braserier på torget för att skrämma bort onda andar. Idag är skjutandet av raketer och fyrverkerier enbart en symbolisk gest, men det är fortfarande ett mycket populärt sätt att fira i det nya året på.

I vissa länder är det vanligt att man dansar, äter och dricker under kvällen

I vissa länder är det vanligt att man dansar, äter och dricker under kvällen. Man dricker nyårs drycker och äter nyårsmat. Man har också nyårsmiddag och nyårs supé. Alla dessa traditioner har sina egna historier. Att dansa, äta och dricka är vanliga aktiviteter på nyårsafton i många länder runt om i världen. Man dricker speciella nyårsdrycker och äter traditionell nyårsmat. De äter också speciella nyårsmåltider som nyårsmiddag och nyårsafton. I vissa länder är det också vanligt att utbyta nyårspresenter med familj och vänner. Oavsett vilka de specifika traditionerna är är firandet av det nya året en uppskattad sedvänja i många kulturer.

Andra länder använder nyårsafton till att titta på fyrverkerier eller tända dem själva

I andra länder förbereder man sig för nyår på olika sätt. I Japan tänder man lyktor och brinner smällare för att skrämma bort onda andar. I Sydamerika förekommer det att man fester hela natten och fyrverkerierna avlossas vid midnatt. På Filippinerna celebrar man genom att skjuta av fyrverkerier, och i Sydostasien använde man sig förr i tiden för att skrämma skadedjur bort från jordgubbar med smällare. Idag firar man dock mer med lasershow och fyrverkerier i staden, istället för smällare på jordgubbarna. Skillnaderna mellan hur nyårsafton firas runt om i världen är stora, men alla delar av traditionerna har sina egna positiva aspekter. Lasershowen i staden syns av många, lyktorna och smällarna skrämmer bort onda andar och fyrverkerierna underhåller på ett glatt sätt. Alla traditioner har alltså sina egna positiva aspekter som bidrar till en trevlig helg.

Det finns ingen riktig regel för hur man ska fira nyårsafton

hur fira nyårsafton vanligtvis? Det finns ingen riktig regel för hur man ska fira nyårsafton. folk brukar göra olika saker på nyårsafton. Vissa människor går ut och firar med vänner, medan andra människor stannar hemma och firar med sin familj. Vissa människor äter speciella middagar, medan andra bara äter det vanliga. Vad du än gör på nyårsafton, kom ihåg att det är en dag som du ska fira och ha roligt.

Ha en trevlig nyårsafton!

Ha en trevlig nyårsafton, alla! Jag hoppas att ni alla har en underbar kväll, fylld av massor av skoj och skratt. Oavsett om ni stannar uppe för att titta på fyrverkerierna eller går på fest hoppas jag att ni har roligt och har det trevligt. Vi skålar för ett gott och framgångsrikt nytt år! Jag önskar er allt det bästa under det kommande året. Gott nytt år!

I Sverige är julafton en stor grej. Det är den dag då familjerna samlas för att fira, utbyta presenter och äta mycket mat. Om du planerar att tillbringa julen i Sverige i år, så är det här vad du behöver veta om Julafton.

Julhelgen är en tid av firande som har sitt ursprung i de hedniska firandet av midvintern. Midvintern var en tid då vinterns mörker var som störst, och folk firade med dryck och festligheter för att hedra gudarna. En sådan gud var Jólnir, som förknippades med julen.

När kristendomen kom till Norden ”förkristnades” de fornnordiska festligheterna; kristna traditioner infördes i julfirandet och firandet av själva högtiden flyttades till den 24-25 december (i det forntida Norden pågick julfirandet under en längre period än så, eftersom julen var både en månad och en högtid som firades under den mörkaste tiden på året). Namnet ”jul” behölls dock på svenska och på andra håll. På andra språk fick ordet en kristen innebörd, till exempel i engelskan ”Christmas” (Kristi mässa) och tyskan ”Weihnacht” (helig natt).

24firas dagen före juldagen, då kristna traditionellt firar Jesu födelse. I många länder, t.ex. i USA, Italien och Irland, firas dock inte julen med all julmat och alla julklappar förrän på själva juldagen. Julen har blivit allt mindre religiös i modern tid, och många människor runt om i världen firar jul utan att vara vare sig troende eller kristna för den delen.

En julklapp är en present som ges på julafton eller juldagen. Många tror att julklapparna har sitt ursprung i Romarriket, där man under Saturnaliafirandet gav varandra gåvor som bakverk, smycken och ljus (för att fira ljusets och solens återkomst). Barnen fick små dockor av lera.

Kristendomen införlivade dessa romerska traditioner i sitt eget firande av midvintern och fokuserade i stället på att ge gåvor för att minnas de gåvor som de tre vise männen gav Jesusbarnet. Varför får man julklappar på julafton? En teori är att det förr i tiden var vanligt att någon knackade på ett fönster eller en dörr i ett hus, kastade in ett paket och sedan sprang iväg. Klappandet kan vara orsaken till namnet Julklapp.

I modern tid utbyter människor presenter på många olika sätt. Att ge presenter ses som ett sätt att få kontakt med familj och vänner och visa dem kärlek och uppskattning. Julklappar kan komma i alla former och storlekar – från små hemmagjorda presenter till dyra saker som köps på nätet eller på gatan. Oavsett vad det är för present – den kommer vara säker på att ge mottagaren ett leende på läpparna! Oavsett vilken gåva det handlar om är julen en tid för att dela kärlek och fira. Det är en tid av glädje och god vilja som kan hittas i alla hörn av världen.

Jultomten

Idén om jultomten har varit en populär del av julhelgen i många århundraden. Historien om jultomten går troligen tillbaka till 300-talet då Sankt Nikolaus, en biskop i dagens Turkiet, blev berömd för sina generösa gåvor till fattiga och behövande. Med tiden utvecklades versioner av Nikolaus till jultomten i både kristna och sekulära traditioner. I början av 1800-talet skrev Clement Moore en av de mest kända berättelserna om jultomten där han körde en släde dragen av åtta renar. Denna version är fortfarande mycket omtalad i dag och innehåller både religiösa och icke-religiösa inslag i berättelsen. I takt med att vår kultur fortsätter att utvecklas kommer även våra föreställningar om jultomten att förändras, men hans plats som en ikon för generositet vid jultid är fortfarande fast förankrad i vår kollektiva historia och kultur.

Jultomten är en legendarisk figur som är känd för att han varje jul ger barn runt om i världen glädje. Myten om jultomten går tillbaka flera århundraden till Europa, där man trodde att en gammal man som kallades för jultomten skulle leverera gåvor till de goda barnen och kol till de stygga barnen. I dag bor jultomten på Nordpolen med sina renar och en armé av älvor som sköter hans verkstad. jultomten fungerar på samma sätt i dag som för flera hundra år sedan, men med några ändringar: jultomten kan nu använda teknik som e-post och telefoner, samt högteknologiska slädar som dras av åtta flygande renar! tomten har också tillräckligt med hjälp av alverna, som tillverkar leksaker som tomten packar i stora säckar och levererar på juldagen. tomten är en älskad figur på grund av sitt uppdrag att sprida glädje under hela året – men oavsett hur tekniskt avancerat vårt samhälle blir kommer barnen alltid att tro på tomten och invänta juldagen med spänning.

Må er jul vara glad och ljus! Njut av säsongens anda och se till att dela den med din omgivning. Vi önskar er alla en glad, säker och minnesvärd jul! God jul!

Långfredagen

Det som sker under långfredagen är inte ett firande, snarare ett uppmärksammande. Jesu korsfästelse är det som uppmärksammas och denna dag är traditionellt sett grå och sörjande. Symboler för sorg har historiskt kommit fram under långfredagen. Här har vi sett svarta kläder, stängda affärer, undvikt umgänge, väldigt enkel begränsad föda eller till och med fasta. Det var olagligt under en period att ha kul på långfredagen. Dans, krogar, biografer, bingo och fotbollsmatcher var alla förbjudna. Ännu längre tillbaks i historien ser vi också att man har piskat varandra med ris, för att påminna sig om Jesu lidande. I modern tid har det dragits tillbaka på just lidandet. Numera är det tillåtet och lagligt att göra vad man vill på långfredagen, men många håller fast vid att begränsa sig själva. 

I kyrkans uppmärksammande på långfredagen hålls en gudstjänst på morgonen, nära den nionde timmen vilken Jesus dog i. Ingen musik spelas, alla tecken på glädje är borta och psalmer sjungs. Den enda dekorationen är fem röda rosor som klär altaret, vilka är symboler för de sår som Jesus fick då han korsfästes. 

 

Annandag påsk

Detta är dagen då det firas att Jesus visade sig för sina lärjungar, efter att ha dött på korset och kommit tillbaks till livet. Annandag påsk är dagen efter påskdagen. På påskdagen undersöktes Jesus grav och man upptäckte att den var tom. Dagen efter detta började Jesus visa sig för sina lärjungar. Annandag påsk är en dag inom kristendomen som hjälper till att fastställa att det finns ett hopp om ett liv efter döden, tillsammans med gud, eftersom att Jesus visar att döden går att besegra. Annandag påsk är givetvis gladare än långfredagen och denna dag är utan speciella regleringar på glädje. I folkhemmet finns det oftast kvar påsk mat, familj kanske samlas och äter tillsammans på påskafton utan vidare bemärkelse för Jesus och hans lärjungar. 

Nyårsdagen

Nyårsdagen är den första dagen i kalenderåret. Nyåret firas natten mellan 31 december dvs Nyårsafton och 1 januari enligt den gregorianska kalendern. Nyårsdagen är en väldigt folkkär högtid. Den firas med fyrverkerier, nyårsmat och nyårsfester. Nyårslöften har vi avlagt ända sedan vikingatiden. På denna tid avlades löftet genom att antingen tömma en brage bägare eller att svära vid en galts horn. Nu för tiden är det lite mer vardagligt, men många ser nyårsdagen och de förknippade nyårslöftena som en chans att börja om på nytt. Nyårsmaten är inte riktigt lika utmejslad som annan högtidsmat, utan är mer allmänt förknippad med lyx. Vi kan  exempelvis se jordärtskockssoppa, skagentoast, chokladmousse och hummer på nyårsbordet som vi äter av på Nyårsafton. Fyrverkerierna som skjuts upp vid 12 slaget och vidare är traditionellt till för att skrämma bort onda andar. Många traditioner är väldigt starkt anknutna till familj eller religion. Nyårsdagen och hela nyårsfirandet är dock mer offentlig. Man delar oftast nyårsdagen och dess firande med sina vänner. Det är sedan gammalt även tradition att vaka in det nya året, oftast genom någon sorts gemensam allmän tillställning där man räknar ner till nyårsdagen. 

 

Trettondedag jul

Den här dagen infaller den 6 januari. Trettondedag jul är en helgdag i Sverige. Denna dag är viktig för kristna i Sverige och firas för att minnas uppenbarelsen av Jesus, då de tre vise männen besökte honom i Bethlehem efter hans födelse. Stjärngossarna som traditionellt förknippas med Lucia förekom från början vid firanden av trettondedag jul. I Sverige vandrade dessa stjärngossar i byarna och skådespelare kring bibliska historier kring de tre vise männen och deras vandring till Betlehem. Detta tåg kunde bestå av tre stjärngossar, en Herodes och en julbock som gjorde aggressiva utfall om han inte var nöjd med belöningen/offergåvorna. Det här sågs som en lekfull och accepterad form av tiggeri. Det var vanligt att elever på latinskolor deltag i teatern och använde inkomsterna till att betala för sina levnadskostnader under julloven.

Alla helgons dag

Denna dag firas alltid på lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Dagen är efter kyrkan tillägnad till att uppmärksamma alla helgon, en minnesdag till de döda. Det har sedan gammalt funnits en sed inom kristendomen av att uppmärksamma helgon och martyrer på olika dagar. Alla helgons dag är dagen på vilken alla de helgon som inte har fått någon egen dag uppmärksammas och koms ihåg. Anledningen till att alla helgon och martyrer firas är för att styrka det spirituella bandet mellan de levande på jorden och de bortgångna som har kommit till himmelen. På så sätt stärks bilden och tron om att det finns ett liv efter döden.  På denna minnesdag är det vanligt att man tänder ljus vid gravar på kyrkogården. Alla helgons dag uppstod ursprungligen från kyrkan men i modern tid är det även vanligt att icke troende tänder ljus på kyrkogårdar för att minnas nära och kära som har gått bort. Denna tradition började 1900 och märktes först främst i storstäderna, för att sedan sprida sig till hela landet. I de anglosaxiska länderna firas halloween och “all saints day”. Halloween kommer ursprungligen från en keltisk festival där man tände brasor och hade på sig kostymer för att mana bort spöken. Halloween infaller alltid 31 oktober, medans “all saints day” infaller 1 november. 

Den främsta symboliken som används under alla helgons dag är just ljuset. Varje ljus som tänds är en symbol för livet som lyser, kommer och slocknar. Under årstiden då alla helgons dag firas är det mörkt, varpå den symboliska effekten av att tända ljus blir extra stark då ljusen sticker ut och syns väldigt tydligt. Ibland inträffar alla helgons dag samtidigt som den anglosaxiska traditionen Halloween, varför många nog har svårt att åtskilja de två. Halloween är något som även firas i Sverige med stor utsträckning, då barn klär ut sig och går på “bus eller godis”.

Sveriges Nationaldag

Sveriges nationaldag är en dag då vi firar vårt land och det som vi håller kärt som Svenskar. Dagen firas till minnet av Gustav Vasa och hans val till kung 1523, samt 1809 års regeringsform. Officiellt började vi fira nationaldagen 1983. Tidigare gick den vid namnet “Svenska flaggans dag”.

Sverige bryter sig den 6 juni år 1523 med hjälp av Gustav Vasa ur Kalmarunionen. Detta gav en stark effekt i Sverige som blev ett självständigt land och en egen, ny kunglig dynasti. På samma dag år 1809 skriver riksdagen under en regeringsform som är grundläggande för det moderna Sverige. I denna regeringsform skapas grunder för statsskicket, demokrati och landets utveckling.

Nationaldagen brukar markeras genom att hissa den Svenska flaggan, pryda utrymmen med Sverigefärger samt att fira med god mat. Det går paralleller mellan exempelvis påskmat, julmat och maten som äts på nationaldagen. Det blir helt enkelt högtidsmat. Det kan ätas ägg, sill, strömming, färskpotatis, jordgubbar, färska örter och mycket mer. Färskpotatisen är speciellt för nationaldagen, då den hör till årstiden. Det är vanligt för kommuner att ha evenemang och fester på nationaldagen. Syftet är för kommuner och makthavare att lyfta fram det som är bra med Sverige i rampljuset och helt enkelt främja befolkningens samhörighet. Det är även vanligt att man i kommuner håller ceremonier för att välkomna nya svenska medborgare och nya invånare i kommunen. Nationaldagen är inte bunden till religion och det är en av de högtiderna där det är väldigt individuellt hur man firar. Det finns inte så många fastställda regler kring högtiden, utan det handlar mer om att i allmänhet lyfta fram landet Sverige. Det närmaste vi kommer bestämda ritualer/rutiner är väl just medborgarskapsceremonier, som har hållits. Givetvis hör nationalsången ihop med nationaldagen. Denna kan ibland sjungas på skolavslutningar, om det händer att nationaldagen infaller samma dag som avslutningen.

Första Maj

Denna dag har firats sedan 1890 och härstammar från arbetarrörelsens demonstrationer. 1890 krävde Andra internationalen en åtta timmars arbetsdag. Andra internationalen var en organisation som bildades i Paris men demonstrationerna spred sig även till Sverige 1890. Första maj är sedan 1939 en helgdag i Sverige. Denna dag är en av de två (tillsammans med nationaldagen) högtider som anses vara icke-borgerlig, alltså utan koppling till Svenska kyrkan. Första maj har historiskt inte bara varit till för att demonstrera för arbetarens rättigheter, utan även i andra syften som exempelvis nykterhets demonstrationer mm. 

Innan den industriella revolutionen firades första maj även som en dag, den första sommardagen. Det var en dag då djuren släpptes på bete, byalaget valde ålderman och man tog gemensamma initiativ för översyn av gårdar, inhägnader samt ekonomi. Det förindustriella firandet av första maj avslutades med en fest, samt med att dricka märg ur ett ben, för att samla kraft. 

Den mest nämnbara symbol för första maj är majblomman. Denna såldes första gången i Göteborg 1907. Blommor i sig har en positiv, livgivande symbolik. Pengarna från försäljningen har historiskt och går fortfarande till välgörande ändamål, i de flesta fall till utsatta barn. 

En anledning till att vi firar första maj är Haymarketmassakern som skedde i Chicago 1886. På demonstrationen protesterade arbetare för just en 8 timmars arbetsdag men mötte stort och våldsamt motstånd från polis. Överlag så är första Maj en högtid som firas lite olika beroende på vart man befinner sig i landet. Man väljer att festa, leka lekar eller att demonstrera. Det överhängande temat är iallafall för folket att föra sig tillsammans på en allmän plats i hopp om att visa de styrande makterna att man har en röst som vill bli hörd.

Kristi himmelsfärdsdag

Namnet på högtiden är avslöjande. Kristi himmelsfärd infaller den 40:e dagen efter påskdagen. Helgen bygger på måncyklerna likt många andra högtidshelger och infaller därför vid olika datum varje år. Denna dag dekoreras kyrkorna i vitt. På Kristi Himmelsfärd firas det att Jesus lämnade jorden och fördes till himmelen. I Sverige har vi historiskt också kallat högtiden för betessläppningen, då djuren nu fick gå ut på bete. Denna dag har också förknippats med att det är den första sommardagen. Vinterklädsel läggs undan och kvinnor går barrade. Kristi Himmelsfärdsdag har också gått efter namnet metardagen, då det var nu man började med sommarfiske. I folkmun kan man också kalla dagen för “Kristi flygare”. 

Kristi Himmelsfärdsdagen infaller alltid på en torsdag. Det har förekommit eldning likt valborg under Kristi Himmelsfärd. Syftet med dessa eldar tror man är att skrämma bort vargar. Eftersom datumet för Kristi Himmelsfärd är föränderligt från år till år och sträcker sig mellan 30 april – 3 juni så kan den infalla på samma dag som första maj eller valborg. Därav ser vi förmodligen att dessa högtider delar vissa traditioner. 

Denna dag är historiskt markerad med en stämpel av frihet i Sverige. Något vi har gjort genom tiderna är att ta årets första utflykter tidigt på morgonen, också kallat “gökotta”. Detta för att hälsa samt välkomna vårsolens värme. Gökottan görs den tid på våren då göken börjar gala. I modern tid brukar man brukar oftast gå på picknick och fågelskåda under gökottor. I kyrkliga sammanhang brukar det hållas gudstjänster. Slutligen var Kristi Himmelsfärd också en fri dag i den bemärkelsen att ungdomar nu kunde umgås utan att vaktas lika strängt av sina föräldrar. 

Utanför kyrkan och i det moderna samhället firar få Kristi himmelsfärdsdagen av speciell anledning. Det är vanligt att dagen leder till en långhelg då Kristi Himmelsfärd alltid infaller på en torsdag och fredagen då blir en klämdag. Därför tycker nog de flesta att dagen på något sätt är värd att fira.

Påskdagen

Påskdagen, eller uppståndelsens söndag firas till minne av Jesu uppståndelse. Denna dag infaller på söndagen i påskhelgen. Påskhelgen har ett rörligt datum och sker vid olika tidpunkter varje år, mellan 22 mars till 25 april. Påskdagen infaller den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. 

Den här dagen är av absolut störst betydelse inom den kristna kyrkan eftersom att den firar Jesu återuppståndelse efter att ha blivit begravd på långfredagen. Påskdagen är förknippad med gudstjänster och påskpsalmer. Gudstjänsterna har många uttryck för glädje. Vita textilier, liljor och ljus som pryder altaret är alla förknippade med glädjen. 

Påskdagen firas i kyrkan samt i det Svenska folkhemmet. I hemmen går påskmat varmt hela påskhelgen. Det äts ägg, lamm, gravad lax, Janssons frestelse och mycket andra godsaker. Ägg går hand i hand med påsken och äggen är en symbol för liv, vilket knyter ihop med Jesu återuppståndelse. Ägget representerar liv och ur det hårda skalet, som är en symbol för graven, bryter Jesus fram. Vidare är färgtemat gult. Gula pynt finnes överallt under hela påskhelgen. Även den gula färgen är förknippad till ägget, eller snarare hönan som kommer från ägget. 

 

Pingstdagen

Pingstdagen infaller 10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag och 7 veckor efter påskdagen. Den kristna traditionen firas i kyrkan. Syftet är att minnas att den Helige Anden visade sig för lärjungarna och därmed även bildade den första kristna kyrkan. Därför brukar pingstdagen ses som kyrkans födelsedag. Pingsten brukar också kallas för hänryckningens tid. Historiskt har pingsten varit centrerat till firandet av kyrkobyggnaden. Man har pyntat kyrkan med bland annat lövruskor och ljus. I ännu äldre tradition har pingsten varit en dag för att offra. Här fördes en pingstbrud fram i kyrkans hallar samt från gård till gård för att uppmana gåvor. Hon var uppklädd i bröllopskläder, fast oftast inte av lika bra kvalitét som vid ett riktigt bröllop. Traditionen med pingstbrud kom att bli något kontroversiellt som idag har en helt annan innebörd, då det är vanligt med giftermål på pingstdagen.