arbetsdagarperår.se

Påskdagen

Påskdagen, eller uppståndelsens söndag firas till minne av Jesu uppståndelse. Denna dag infaller på söndagen i påskhelgen. Påskhelgen har ett rörligt datum och sker vid olika tidpunkter varje år, mellan 22 mars till 25 april. Påskdagen infaller den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. 

Den här dagen är av absolut störst betydelse inom den kristna kyrkan eftersom att den firar Jesu återuppståndelse efter att ha blivit begravd på långfredagen. Påskdagen är förknippad med gudstjänster och påskpsalmer. Gudstjänsterna har många uttryck för glädje. Vita textilier, liljor och ljus som pryder altaret är alla förknippade med glädjen. 

Påskdagen firas i kyrkan samt i det Svenska folkhemmet. I hemmen går påskmat varmt hela påskhelgen. Det äts ägg, lamm, gravad lax, Janssons frestelse och mycket andra godsaker. Ägg går hand i hand med påsken och äggen är en symbol för liv, vilket knyter ihop med Jesu återuppståndelse. Ägget representerar liv och ur det hårda skalet, som är en symbol för graven, bryter Jesus fram. Vidare är färgtemat gult. Gula pynt finnes överallt under hela påskhelgen. Även den gula färgen är förknippad till ägget, eller snarare hönan som kommer från ägget. 

 

Pingstdagen

Pingstdagen infaller 10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag och 7 veckor efter påskdagen. Den kristna traditionen firas i kyrkan. Syftet är att minnas att den Helige Anden visade sig för lärjungarna och därmed även bildade den första kristna kyrkan. Därför brukar pingstdagen ses som kyrkans födelsedag. Pingsten brukar också kallas för hänryckningens tid. Historiskt har pingsten varit centrerat till firandet av kyrkobyggnaden. Man har pyntat kyrkan med bland annat lövruskor och ljus. I ännu äldre tradition har pingsten varit en dag för att offra. Här fördes en pingstbrud fram i kyrkans hallar samt från gård till gård för att uppmana gåvor. Hon var uppklädd i bröllopskläder, fast oftast inte av lika bra kvalitét som vid ett riktigt bröllop. Traditionen med pingstbrud kom att bli något kontroversiellt som idag har en helt annan innebörd, då det är vanligt med giftermål på pingstdagen.

Midsommardagen

Midsommardagen och midsommarafton infaller mellan 20-26 juni. Det kan argumenteras för att denna högtid idag är en av de viktigaste i Sverige, bredvid julen. Olikt julen så firas midsommar oftast med bekanta snarare än enbart familjen. Vänner och vänners vänner. Firandet härstammar från Johannes Döparens födelsedag, den 24 juni. Midsommarstången, eller majstången är en av högtidens mest viktiga symboler. Den användes av djäknar (studenter) under 1600-1700 talet som rörde sig runt i städer, byar och sjöng/tiggde. Man tror att midsommarstången kommer från Tyskland. Ordet “majstång” härstammar inte från månaden maj, utan från att man “majade” stången; alltså beklädde den med löv. Midsommarstångens symbolik är inte riktigt bestämd. Vissa tror att det är en fallossymbol, medan vissa tror att det är en avbildning av det kristna korset. Runt stången dansas det och sjungs klassiska midsommarlåtar som exempelvis “Små grodorna”. Historiskt sett är midsommarnatten förknippad med magi. Växter sägs ha en viss magisk attribut under denna kväll, varpå det är extra bra att samla läkande växter denna kväll. Ritualer som förknippas med midsommar är bland annat att sju sorters blommor läggs under kudden, varpå man ska drömma om den man ska gifta sig med, eller att blommornas magi sparas efter att man gör en krans. Den magiska mystiken kring midsommar tros kunna ha och göra med att midsommarnatten oftast är speciellt ljus och symboliserar början på sommaren. 

Mycket av den mat som äts vid andra högtider förtärs också under midsommar. Det finns dock tillgängligt mycket mer färsk mat. Färskpotatis, jordgubbar, örter och fisk med mera. Något som även hör till är lagrad ost, smör, knäckebröd samt vid rätt tillfälle nubbe. En klassisk maträtt som äts vid midsommarfirandet är sill, färskpotatis och gräddfil. Midsommar är den högtiden då det generellt samlas flest människor på samma plats från olika vänskapskretsar, vilka alla är där för att delta i en stor fest. Midsommarfirandet i Sverige har även blivit ett internationellt känt fenomen och är något som många utomstående landet inte minst förknippar med Sverige men också reser till Sverige för att uppleva.

Juldagen

På juldagen den 25 december firas historiskt Jesu födelse. Juldagen har starka rötter i kristendomen och det är fortfarande vanligt med gudstjänst i ottan på juldagen. På vissa kyrkor firas det också med en mässa vid midnatt natten mellan julafton och juldagen. 

De känslor man enligt tradition försökt föra fram på juldagen har handlat om lugn, ro och vila. Det har varit den allra heligaste av juldagarna och en dag då lek samt umgänge utanför den nära kretsen gärna fick undvikas. 

Nu för tiden ser vi dock ofta att juldagen förknippas med vänner som träffas och i många fall firar. För exempelvis studenter som har flyttat hemifrån brukar man ha en hemvändarkväll på juldagen, då man träffas och firar tillsammans. Det här är ett tillfälle för många att träffa bekanta och vänner som man tappat kontakten med för att se hur dem har det. 

På juldagen brukar det fortfarande finnas kvar julmat att förtära. Julskinka, Janssons frestelse, prinskorv, gravad lax, rödbetssallad med mera. 

 

Annandag jul

Annandag jul infaller den 26 december, dagen efter juldagen. Det här är den sista helgdagen i julhelgen. Annandag jul firas efter Sankt Stefanus, som anses vara den första kristna martyren, eller sk. “Protomartyren”. I svensk benämning går Stefanus som Staffan. Staffan var tjänstgörande diakon och ansvarade för matutdelning och andra praktiska sysslor. Enligt historien stenades Sankt Stefanus till döds för att han hade berättat för sin mästare och kung Herodes om en vision där han såg tecken på Jesu födelse. Stefanus fick sin vision när han vattnade kungens hästar, varpå han kom att ses som hästarnas skyddshelgon. Det finns flertalet Staffansvisor och “Staffan var en stalledräng” som historiskt hör ihop med annandag jul sjungs nu oftast på Lucia. I modern historia har firandet av annandag jul i större utsträckning inte haft i medveten åtanke Sankt Stefanus historia.