
Arbetsdagar per år 2023
I allmänhet när man pratar om antal arbetstimmar per månad brukar man säga 160 eller om man pratar om antal arbetsdagar per år 2023 brukar man säga 250 vilket ju ofta inte riktigt stämmer. I år (2023) är det ju till exempel mellan 152 och 184 arbetstimmar med ett genomsnitt på hela 169 timmar per månad eller 253 arbetsdagar (112 lediga dagar!). Här i tabellen under kan du se exakt hur många arbetsdagar, arbetstimmar, antal lördagar och söndagar samt övriga lediga dagar till exempel röda dagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Vid de tillfällena som en röd dag sammanfaller med en lördag eller söndag så räknas den in i Lör & Sön kolumnen. Vi räknar också med en åtta timmars arbetsdag. Vilka dagar i Sverige som man räknar som helgdagar regleras i följande Lag (1989:253) “Lagen om allmänna helgdagar”. Majoriteten är lediga följande helgdagar även om de råkar sammanfalla med en vanlig vardag:
- Nyårsafton
- Julafton
- Påskdagen och Pingstdagen
- Nyårsdagen och Trettondedag jul
- Första Maj
- Juldagen och Annandag jul
- Långfredagen och Annandag påsk
- Kristi himmelsfärdsdag
- Sveriges Nationaldag
- Midsommardagen
- Alla helgons dag
- Midsommarafton
Kolla gärna in vår kalender här till höger som innehåller info som t.ex. namnsdagar och lite historia om vad som hänt just den dagen.
| Månad | Arbetsdagar | Arbetstimmar | Lör & Sön | Övriga |
|---|---|---|---|---|
| Januari | 22 | 176 | 9 | 1 |
| Februari | 20 | 160 | 8 | 0 |
| Mars | 23 | 184 | 8 | 0 |
| April | 18 | 144 | 10 | 3 |
| Maj | 21 | 168 | 8 | 2 |
| Juni | 20 | 160 | 8 | 2 |
| Juli | 21 | 168 | 10 | 0 |
| Augusti | 23 | 184 | 8 | 0 |
| September | 21 | 168 | 9 | 0 |
| Oktober | 22 | 176 | 9 | 0 |
| November | 22 | 176 | 8 | 0 |
| December | 19 | 152 | 10 | 2 |
| Total årsarbetstid | 252 | 2016 | 105 | 10 |
| Snitt / Månad | 21 | 168 | 8.75 | 0.83 |
Långfredagen
Det som sker under långfredagen är inte ett firande, snarare ett uppmärksammande. Jesu korsfästelse är det som uppmärksammas och denna dag är traditionellt sett grå och sörjande. Symboler för sorg har historiskt kommit fram under långfredagen. Här har vi sett svarta kläder, stängda affärer, undvikt umgänge, väldigt enkel begränsad föda eller till och med fasta. Det var olagligt under en period att ha kul på långfredagen. Dans, krogar, biografer, bingo och fotbollsmatcher var alla förbjudna. Ännu längre tillbaks i historien ser vi också att man har piskat varandra med ris, för att påminna sig om Jesu lidande. I modern tid har det dragits tillbaka på just lidandet. Numera är det tillåtet och lagligt att göra vad man vill på långfredagen, men många håller fast vid att begränsa sig själva. I kyrkans uppmärksammande på långfredagen hålls en gudstjänst på morgonen, nära den nionde timmen vilken Jesus dog i. Ingen musik spelas, alla tecken på glädje är borta och psalmer sjungs. Den enda dekorationen är fem röda rosor som klär altaret, vilka är symboler för de sår som Jesus fick då han korsfästes.Annandag påsk
Detta är dagen då det firas att Jesus visade sig för sina lärjungar, efter att ha dött på korset och kommit tillbaks till livet. Annandag påsk är dagen efter påskdagen. På påskdagen undersöktes Jesus grav och man upptäckte att den var tom. Dagen efter detta började Jesus visa sig för sina lärjungar. Annandag påsk är en dag inom kristendomen som hjälper till att fastställa att det finns ett hopp om ett liv efter döden, tillsammans med gud, eftersom att Jesus visar att döden går att besegra. Annandag påsk är givetvis gladare än långfredagen och denna dag är utan speciella regleringar på glädje. I folkhemmet finns det oftast kvar påsk mat, familj kanske samlas och äter tillsammans på påskafton utan vidare bemärkelse för Jesus och hans lärjungar.Nyårsdagen
Nyårsdagen är den första dagen i kalenderåret. Nyåret firas natten mellan 31 december dvs Nyårsafton och 1 januari enligt den gregorianska kalendern. Nyårsdagen är en väldigt folkkär högtid. Den firas med fyrverkerier, nyårsmat och nyårsfester. Nyårslöften har vi avlagt ända sedan vikingatiden. På denna tid avlades löftet genom att antingen tömma en brage bägare eller att svära vid en galts horn. Nu för tiden är det lite mer vardagligt, men många ser nyårsdagen och de förknippade nyårslöftena som en chans att börja om på nytt. Nyårsmaten är inte riktigt lika utmejslad som annan högtidsmat, utan är mer allmänt förknippad med lyx. Vi kan exempelvis se jordärtskockssoppa, skagentoast, chokladmousse och hummer på nyårsbordet som vi äter av på Nyårsafton. Fyrverkerierna som skjuts upp vid 12 slaget och vidare är traditionellt till för att skrämma bort onda andar. Många traditioner är väldigt starkt anknutna till familj eller religion. Nyårsdagen och hela nyårsfirandet är dock mer offentlig. Man delar oftast nyårsdagen och dess firande med sina vänner. Det är sedan gammalt även tradition att vaka in det nya året, oftast genom någon sorts gemensam allmän tillställning där man räknar ner till nyårsdagen.
Trettondedag jul
Den här dagen infaller den 6 januari. Trettondedag jul är en helgdag i Sverige. Denna dag är viktig för kristna i Sverige och firas för att minnas uppenbarelsen av Jesus, då de tre vise männen besökte honom i Bethlehem efter hans födelse. Stjärngossarna som traditionellt förknippas med Lucia förekom från början vid firanden av trettondedag jul. I Sverige vandrade dessa stjärngossar i byarna och skådespelare kring bibliska historier kring de tre vise männen och deras vandring till Betlehem. Detta tåg kunde bestå av tre stjärngossar, en Herodes och en julbock som gjorde aggressiva utfall om han inte var nöjd med belöningen/offergåvorna. Det här sågs som en lekfull och accepterad form av tiggeri. Det var vanligt att elever på latinskolor deltag i teatern och använde inkomsterna till att betala för sina levnadskostnader under julloven.

