I Sverige är julafton en stor grej. Det är den dag då familjerna samlas för att fira, utbyta presenter och äta mycket mat. Om du planerar att tillbringa julen i Sverige i år, så är det här vad du behöver veta om Julafton.

Julhelgen är en tid av firande som har sitt ursprung i de hedniska firandet av midvintern. Midvintern var en tid då vinterns mörker var som störst, och folk firade med dryck och festligheter för att hedra gudarna. En sådan gud var Jólnir, som förknippades med julen. När kristendomen kom till Norden ”förkristnades” de fornnordiska festligheterna; kristna traditioner infördes i julfirandet och firandet av själva högtiden flyttades till den 24-25 december (i det forntida Norden pågick julfirandet under en längre period än så, eftersom julen var både en månad och en högtid som firades under den mörkaste tiden på året). Namnet ”jul” behölls dock på svenska och på andra håll. På andra språk fick ordet en kristen innebörd, till exempel i engelskan ”Christmas” (Kristi mässa) och tyskan ”Weihnacht” (helig natt). 24firas dagen före juldagen, då kristna traditionellt firar Jesu födelse. I många länder, t.ex. i USA, Italien och Irland, firas dock inte julen med all julmat och alla julklappar förrän på själva juldagen. Julen har blivit allt mindre religiös i modern tid, och många människor runt om i världen firar jul utan att vara vare sig troende eller kristna för den delen. En julklapp är en present som ges på julafton eller juldagen. Många tror att julklapparna har sitt ursprung i Romarriket, där man under Saturnaliafirandet gav varandra gåvor som bakverk, smycken och ljus (för att fira ljusets och solens återkomst). Barnen fick små dockor av lera. Kristendomen införlivade dessa romerska traditioner i sitt eget firande av midvintern och fokuserade i stället på att ge gåvor för att minnas de gåvor som de tre vise männen gav Jesusbarnet. Varför får man julklappar på julafton? En teori är att det förr i tiden var vanligt att någon knackade på ett fönster eller en dörr i ett hus, kastade in ett paket och sedan sprang iväg. Klappandet kan vara orsaken till namnet Julklapp. I modern tid utbyter människor presenter på många olika sätt. Att ge presenter ses som ett sätt att få kontakt med familj och vänner och visa dem kärlek och uppskattning. Julklappar kan komma i alla former och storlekar – från små hemmagjorda presenter till dyra saker som köps på nätet eller på gatan. Oavsett vad det är för present – den kommer vara säker på att ge mottagaren ett leende på läpparna! Oavsett vilken gåva det handlar om är julen en tid för att dela kärlek och fira. Det är en tid av glädje och god vilja som kan hittas i alla hörn av världen.

Jultomten

Idén om jultomten har varit en populär del av julhelgen i många århundraden. Historien om jultomten går troligen tillbaka till 300-talet då Sankt Nikolaus, en biskop i dagens Turkiet, blev berömd för sina generösa gåvor till fattiga och behövande. Med tiden utvecklades versioner av Nikolaus till jultomten i både kristna och sekulära traditioner. I början av 1800-talet skrev Clement Moore en av de mest kända berättelserna om jultomten där han körde en släde dragen av åtta renar. Denna version är fortfarande mycket omtalad i dag och innehåller både religiösa och icke-religiösa inslag i berättelsen. I takt med att vår kultur fortsätter att utvecklas kommer även våra föreställningar om jultomten att förändras, men hans plats som en ikon för generositet vid jultid är fortfarande fast förankrad i vår kollektiva historia och kultur. Jultomten är en legendarisk figur som är känd för att han varje jul ger barn runt om i världen glädje. Myten om jultomten går tillbaka flera århundraden till Europa, där man trodde att en gammal man som kallades för jultomten skulle leverera gåvor till de goda barnen och kol till de stygga barnen. I dag bor jultomten på Nordpolen med sina renar och en armé av älvor som sköter hans verkstad. jultomten fungerar på samma sätt i dag som för flera hundra år sedan, men med några ändringar: jultomten kan nu använda teknik som e-post och telefoner, samt högteknologiska slädar som dras av åtta flygande renar! tomten har också tillräckligt med hjälp av alverna, som tillverkar leksaker som tomten packar i stora säckar och levererar på juldagen. tomten är en älskad figur på grund av sitt uppdrag att sprida glädje under hela året – men oavsett hur tekniskt avancerat vårt samhälle blir kommer barnen alltid att tro på tomten och invänta juldagen med spänning. Må er jul vara glad och ljus! Njut av säsongens anda och se till att dela den med din omgivning. Vi önskar er alla en glad, säker och minnesvärd jul! God jul!

Nyårsdagen

Nyårsdagen är den första dagen i kalenderåret. Nyåret firas natten mellan 31 december dvs Nyårsafton och 1 januari enligt den gregorianska kalendern. Nyårsdagen är en väldigt folkkär högtid. Den firas med fyrverkerier, nyårsmat och nyårsfester. Nyårslöften har vi avlagt ända sedan vikingatiden. På denna tid avlades löftet genom att antingen tömma en brage bägare eller att svära vid en galts horn. Nu för tiden är det lite mer vardagligt, men många ser nyårsdagen och de förknippade nyårslöftena som en chans att börja om på nytt. Nyårsmaten är inte riktigt lika utmejslad som annan högtidsmat, utan är mer allmänt förknippad med lyx. Vi kan  exempelvis se jordärtskockssoppa, skagentoast, chokladmousse och hummer på nyårsbordet som vi äter av på Nyårsafton. Fyrverkerierna som skjuts upp vid 12 slaget och vidare är traditionellt till för att skrämma bort onda andar. Många traditioner är väldigt starkt anknutna till familj eller religion. Nyårsdagen och hela nyårsfirandet är dock mer offentlig. Man delar oftast nyårsdagen och dess firande med sina vänner. Det är sedan gammalt även tradition att vaka in det nya året, oftast genom någon sorts gemensam allmän tillställning där man räknar ner till nyårsdagen. 

 

Trettondedag jul

Den här dagen infaller den 6 januari. Trettondedag jul är en helgdag i Sverige. Denna dag är viktig för kristna i Sverige och firas för att minnas uppenbarelsen av Jesus, då de tre vise männen besökte honom i Bethlehem efter hans födelse. Stjärngossarna som traditionellt förknippas med Lucia förekom från början vid firanden av trettondedag jul. I Sverige vandrade dessa stjärngossar i byarna och skådespelare kring bibliska historier kring de tre vise männen och deras vandring till Betlehem. Detta tåg kunde bestå av tre stjärngossar, en Herodes och en julbock som gjorde aggressiva utfall om han inte var nöjd med belöningen/offergåvorna. Det här sågs som en lekfull och accepterad form av tiggeri. Det var vanligt att elever på latinskolor deltag i teatern och använde inkomsterna till att betala för sina levnadskostnader under julloven.