Arbetstimmar per månad

 

Arbetsdagar per år 2023

I allmänhet när man pratar om antal arbetstimmar per månad brukar man säga 160 eller om man pratar om antal arbetsdagar per år 2023 brukar man säga 250 vilket ju ofta inte riktigt stämmer. I år (2023) är det ju till exempel mellan 152 och 184 arbetstimmar med ett genomsnitt på hela 169 timmar per månad eller 253 arbetsdagar (112 lediga dagar!). Här i tabellen under kan du se exakt hur många arbetsdagar, arbetstimmar, antal lördagar och söndagar samt övriga lediga dagar till exempel röda dagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Vid de tillfällena som en röd dag sammanfaller med en lördag eller söndag så räknas den in i Lör & Sön kolumnen. Vi räknar också med en åtta timmars arbetsdag. Vilka dagar i Sverige som man räknar som helgdagar regleras i följande Lag (1989:253) “Lagen om allmänna helgdagar”. Majoriteten är lediga följande helgdagar även om de råkar sammanfalla med en vanlig vardag:

Kolla gärna in vår kalender här till höger som innehåller info som t.ex. namnsdagar och lite historia om vad som hänt just den dagen.

MånadArbetsdagarArbetstimmarLör & SönÖvriga
Januari2217691
Februari2016080
Mars2318480
April18144103
Maj2116882
Juni2016082
Juli21168100
Augusti2318480
September2116890
Oktober2217690
November2217680
December19152102
Total årsarbetstid252201610510
Snitt / Månad211688.750.83

Julafton

Julafton

I Sverige är julafton en stor grej. Det är den dag då familjerna samlas för att fira, utbyta presenter och äta mycket mat. Om du planerar att tillbringa julen i Sverige i år, så är det här vad du behöver veta om Julafton.

Julhelgen är en tid av firande som har sitt ursprung i de hedniska firandet av midvintern. Midvintern var en tid då vinterns mörker var som störst, och folk firade med dryck och festligheter för att hedra gudarna. En sådan gud var Jólnir, som förknippades med julen. När kristendomen kom till Norden ”förkristnades” de fornnordiska festligheterna; kristna traditioner infördes i julfirandet och firandet av själva högtiden flyttades till den 24-25 december (i det forntida Norden pågick julfirandet under en längre period än så, eftersom julen var både en månad och en högtid som firades under den mörkaste tiden på året). Namnet ”jul” behölls dock på svenska och på andra håll. På andra språk fick ordet en kristen innebörd, till exempel i engelskan ”Christmas” (Kristi mässa) och tyskan ”Weihnacht” (helig natt). 24firas dagen före juldagen, då kristna traditionellt firar Jesu födelse. I många länder, t.ex. i USA, Italien och Irland, firas dock inte julen med all julmat och alla julklappar förrän på själva juldagen. Julen har blivit allt mindre religiös i modern tid, och många människor runt om i världen firar jul utan att vara vare sig troende eller kristna för den delen. En julklapp är en present som ges på julafton eller juldagen. Många tror att julklapparna har sitt ursprung i Romarriket, där man under Saturnaliafirandet gav varandra gåvor som bakverk, smycken och ljus (för att fira ljusets och solens återkomst). Barnen fick små dockor av lera. Kristendomen införlivade dessa romerska traditioner i sitt eget firande av midvintern och fokuserade i stället på att ge gåvor för att minnas de gåvor som de tre vise männen gav Jesusbarnet. Varför får man julklappar på julafton? En teori är att det förr i tiden var vanligt att någon knackade på ett fönster eller en dörr i ett hus, kastade in ett paket och sedan sprang iväg. Klappandet kan vara orsaken till namnet Julklapp. I modern tid utbyter människor presenter på många olika sätt. Att ge presenter ses som ett sätt att få kontakt med familj och vänner och visa dem kärlek och uppskattning. Julklappar kan komma i alla former och storlekar – från små hemmagjorda presenter till dyra saker som köps på nätet eller på gatan. Oavsett vad det är för present – den kommer vara säker på att ge mottagaren ett leende på läpparna! Oavsett vilken gåva det handlar om är julen en tid för att dela kärlek och fira. Det är en tid av glädje och god vilja som kan hittas i alla hörn av världen.

Jultomten

Jultomten

Idén om jultomten har varit en populär del av julhelgen i många århundraden. Historien om jultomten går troligen tillbaka till 300-talet då Sankt Nikolaus, en biskop i dagens Turkiet, blev berömd för sina generösa gåvor till fattiga och behövande. Med tiden utvecklades versioner av Nikolaus till jultomten i både kristna och sekulära traditioner. I början av 1800-talet skrev Clement Moore en av de mest kända berättelserna om jultomten där han körde en släde dragen av åtta renar. Denna version är fortfarande mycket omtalad i dag och innehåller både religiösa och icke-religiösa inslag i berättelsen. I takt med att vår kultur fortsätter att utvecklas kommer även våra föreställningar om jultomten att förändras, men hans plats som en ikon för generositet vid jultid är fortfarande fast förankrad i vår kollektiva historia och kultur. Jultomten är en legendarisk figur som är känd för att han varje jul ger barn runt om i världen glädje. Myten om jultomten går tillbaka flera århundraden till Europa, där man trodde att en gammal man som kallades för jultomten skulle leverera gåvor till de goda barnen och kol till de stygga barnen. I dag bor jultomten på Nordpolen med sina renar och en armé av älvor som sköter hans verkstad. jultomten fungerar på samma sätt i dag som för flera hundra år sedan, men med några ändringar: jultomten kan nu använda teknik som e-post och telefoner, samt högteknologiska slädar som dras av åtta flygande renar! tomten har också tillräckligt med hjälp av alverna, som tillverkar leksaker som tomten packar i stora säckar och levererar på juldagen. tomten är en älskad figur på grund av sitt uppdrag att sprida glädje under hela året – men oavsett hur tekniskt avancerat vårt samhälle blir kommer barnen alltid att tro på tomten och invänta juldagen med spänning. Må er jul vara glad och ljus! Njut av säsongens anda och se till att dela den med din omgivning. Vi önskar er alla en glad, säker och minnesvärd jul! God jul!

Midsommarafton

Midsommarafton

Midsommarafton: En viktig tradition i svensk kultur

Midsommarafton är en viktig helg i Sverige och andra nordiska länder, som firas på längsta dagen på året. Det är en tid för glädje, firande och sommarens ankomst. Helgen har sina rötter i hedendomen, då den firades som en högtid till ära för solen. Idag är Midsommarafton en av de mest älskade helgerna i Sverige, och firandet skiljer sig åt mellan olika delar av landet.

Firandet av Midsommarafton genom tiderna: Från hedendom till modern festlighet

Midsommarafton har sitt ursprung i hedendomen, då den firades som en högtid till ära för solen. Helgen var en symbol för att sommaren hade kommit och att värmen och ljuset skulle återvända. Med tiden har firandet av Midsommarafton utvecklats och anpassats till den kristna tron, men många av de traditionella aktiviteterna har bevarats.

I moderna Sverige firas Midsommarafton den 20-22 juni varje år, och helgen är en av de mest populära helgerna i landet. Många människor tar ledigt från jobbet och åker hem till sina familjer för att fira tillsammans. Det finns också många offentliga firanden och evenemang som arrangeras, som t.ex. dans runt majstången och picknickar i naturen.

Midsommarafton har också blivit en viktig turistattraktion, med många besökare som reser till Sverige för att delta i firandet. Helgen har också blivit en symbol för svensk kultur och tradition världen över.

Så firas Midsommarafton i Sverige: En guide till de traditionella aktiviteterna

Midsommarafton är känd för sina traditionella firanden, som har bevarats genom generationer. En av de mest ikoniska aktiviteterna är dansen runt majstången, där människor sjunger och dansar runt en stång dekorerad med blommor och band. Dansen symboliserar solens väg genom himlen och är en viktig del av firandet.

En annan tradition är att plocka blommor och göra kransar att bära på huvudet. Många människor väljer att gå ut i naturen och plocka sina egna blommor, medan andra köper färdigtillverkade kransar.

Det finns också en mängd traditionella rätter som äts under Midsommarafton, såsom sill och smörgåsbord. Sill är en typ av inlagd fisk som är mycket populär i Sverige, medan smörgåsbord är en måltid bestående av en mängd olika förrätter, varmrätter och desserter.

Minnen från Midsommarafton: En personlig berättelse om firandet av sommarens högtid

Midsommarafton är en helg som alltid har varit speciell för mig. Jag minns hur jag som barn alltid vaknade upp tidigt på morgonen för att gå ut och plocka blommor tillsammans med min familj. Sedan åkte vi hem och lagade en stor middag tillsammans, med alla olika sorters sill och smörgåsbord som vi älskade. Efter middagen var det dags att dansa runt majstången, och jag minns hur glatt jag skrattade när jag snurrade runt med mina vänner.

Även om jag inte längre är barn, är Midsommarafton fortfarande en av mina favorithelger på året. Jag ser alltid fram emot att få träffa min familj och vänner och fira tillsammans, och att få njuta av alla de härliga traditionerna som hör till helgen.

sv_SESwedish