Arbetsdagar per år 2023

Arbetstimmar per månad

I allmänhet när man pratar om antal arbetstimmar per månad brukar man säga 160 eller om man pratar om antal arbetsdagar per år 2023 brukar man säga 250 vilket ju ofta inte riktigt stämmer. I år (2023) är det ju till exempel mellan 152 och 184 arbetstimmar med ett genomsnitt på hela 169 timmar per månad eller 253 arbetsdagar (112 lediga dagar!). Här i tabellen under kan du se exakt hur många arbetsdagar, arbetstimmar, antal lördagar och söndagar samt övriga lediga dagar till exempel röda dagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Vid de tillfällena som en röd dag sammanfaller med en lördag eller söndag så räknas den in i Lör & Sön kolumnen. Vi räknar också med en åtta timmars arbetsdag. Vilka dagar i Sverige som man räknar som helgdagar regleras i följande Lag (1989:253) “Lagen om allmänna helgdagar”. Majoriteten är lediga följande helgdagar även om de råkar sammanfalla med en vanlig vardag:

Kolla gärna in vår kalender här till höger som innehåller info som t.ex. namnsdagar och lite historia om vad som hänt just den dagen.

Månad	Arbetsdagar	Arbetstimmar	Lör & Sön	Övriga
Januari	22	176	9	1
Februari	20	160	8	0
Mars	23	184	8	0
April	18	144	10	3
Maj	21	168	8	2
Juni	20	160	8	2
Juli	21	168	10	0
Augusti	23	184	8	0
September	21	168	9	0
Oktober	22	176	9	0
November	22	176	8	0
December	19	152	10	2
Total årsarbetstid	252	2016	105	10
Snitt / Månad	21	168	8.75	0.83

Påskdagen och Pingstdagen

Påskdagen

Påskdagen, eller uppståndelsens söndag firas till minne av Jesu uppståndelse. Denna dag infaller på söndagen i påskhelgen. Påskhelgen har ett rörligt datum och sker vid olika tidpunkter varje år, mellan 22 mars till 25 april. Påskdagen infaller den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Den här dagen är av absolut störst betydelse inom den kristna kyrkan eftersom att den firar Jesu återuppståndelse efter att ha blivit begravd på långfredagen. Påskdagen är förknippad med gudstjänster och påskpsalmer. Gudstjänsterna har många uttryck för glädje. Vita textilier, liljor och ljus som pryder altaret är alla förknippade med glädjen. Påskdagen firas i kyrkan samt i det Svenska folkhemmet. I hemmen går påskmat varmt hela påskhelgen. Det äts ägg, lamm, gravad lax, Janssons frestelse och mycket andra godsaker. Ägg går hand i hand med påsken och äggen är en symbol för liv, vilket knyter ihop med Jesu återuppståndelse. Ägget representerar liv och ur det hårda skalet, som är en symbol för graven, bryter Jesus fram. Vidare är färgtemat gult. Gula pynt finnes överallt under hela påskhelgen. Även den gula färgen är förknippad till ägget, eller snarare hönan som kommer från ägget.

Pingstdagen

Pingstdagen infaller 10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag och 7 veckor efter påskdagen. Den kristna traditionen firas i kyrkan. Syftet är att minnas att den Helige Anden visade sig för lärjungarna och därmed även bildade den första kristna kyrkan. Därför brukar pingstdagen ses som kyrkans födelsedag. Pingsten brukar också kallas för hänryckningens tid. Historiskt har pingsten varit centrerat till firandet av kyrkobyggnaden. Man har pyntat kyrkan med bland annat lövruskor och ljus. I ännu äldre tradition har pingsten varit en dag för att offra. Här fördes en pingstbrud fram i kyrkans hallar samt från gård till gård för att uppmana gåvor. Hon var uppklädd i bröllopskläder, fast oftast inte av lika bra kvalitét som vid ett riktigt bröllop. Traditionen med pingstbrud kom att bli något kontroversiellt som idag har en helt annan innebörd, då det är vanligt med giftermål på pingstdagen.

Läs vidare här...

Första Maj

Första Maj - 1:a Maj

Första Maj

Denna dag har firats sedan 1890 och härstammar från arbetarrörelsens demonstrationer. 1890 krävde Andra internationalen en åtta timmars arbetsdag. Andra internationalen var en organisation som bildades i Paris men demonstrationerna spred sig även till Sverige 1890. Första maj är sedan 1939 en helgdag i Sverige. Denna dag är en av de två (tillsammans med nationaldagen) högtider som anses vara icke-borgerlig, alltså utan koppling till Svenska kyrkan. Första maj har historiskt inte bara varit till för att demonstrera för arbetarens rättigheter, utan även i andra syften som exempelvis nykterhets demonstrationer mm.

Innan den industriella revolutionen firades första maj även som en dag, den första sommardagen. Det var en dag då djuren släpptes på bete, byalaget valde ålderman och man tog gemensamma initiativ för översyn av gårdar, inhägnader samt ekonomi. Det förindustriella firandet av första maj avslutades med en fest, samt med att dricka märg ur ett ben, för att samla kraft.

Den mest nämnbara symbol för första maj är majblomman. Denna såldes första gången i Göteborg 1907. Blommor i sig har en positiv, livgivande symbolik. Pengarna från försäljningen har historiskt och går fortfarande till välgörande ändamål, i de flesta fall till utsatta barn.

En anledning till att vi firar första maj är Haymarketmassakern som skedde i Chicago 1886. På demonstrationen protesterade arbetare för just en 8 timmars arbetsdag men mötte stort och våldsamt motstånd från polis. Överlag så är första Maj en högtid som firas lite olika beroende på vart man befinner sig i landet. Man väljer att festa, leka lekar eller att demonstrera. Det överhängande temat är iallafall för folket att föra sig tillsammans på en allmän plats i hopp om att visa de styrande makterna att man har en röst som vill bli hörd.

Läs vidare här...