Arbetsdagar per år 2023

Arbetstimmar per månad

I allmänhet när man pratar om antal arbetstimmar per månad brukar man säga 160 eller om man pratar om antal arbetsdagar per år 2023 brukar man säga 250 vilket ju ofta inte riktigt stämmer. I år (2023) är det ju till exempel mellan 152 och 184 arbetstimmar med ett genomsnitt på hela 169 timmar per månad eller 253 arbetsdagar (112 lediga dagar!). Här i tabellen under kan du se exakt hur många arbetsdagar, arbetstimmar, antal lördagar och söndagar samt övriga lediga dagar till exempel röda dagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Vid de tillfällena som en röd dag sammanfaller med en lördag eller söndag så räknas den in i Lör & Sön kolumnen. Vi räknar också med en åtta timmars arbetsdag. Vilka dagar i Sverige som man räknar som helgdagar regleras i följande Lag (1989:253) “Lagen om allmänna helgdagar”. Majoriteten är lediga följande helgdagar även om de råkar sammanfalla med en vanlig vardag:

Kolla gärna in vår kalender här till höger som innehåller info som t.ex. namnsdagar och lite historia om vad som hänt just den dagen.

Månad	Arbetsdagar	Arbetstimmar	Lör & Sön	Övriga
Januari	22	176	9	1
Februari	20	160	8	0
Mars	23	184	8	0
April	18	144	10	3
Maj	21	168	8	2
Juni	20	160	8	2
Juli	21	168	10	0
Augusti	23	184	8	0
September	21	168	9	0
Oktober	22	176	9	0
November	22	176	8	0
December	19	152	10	2
Total årsarbetstid	252	2016	105	10
Snitt / Månad	21	168	8.75	0.83

Påskdagen och Pingstdagen

Påskdagen

Påskdagen, eller uppståndelsens söndag firas till minne av Jesu uppståndelse. Denna dag infaller på söndagen i påskhelgen. Påskhelgen har ett rörligt datum och sker vid olika tidpunkter varje år, mellan 22 mars till 25 april. Påskdagen infaller den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Den här dagen är av absolut störst betydelse inom den kristna kyrkan eftersom att den firar Jesu återuppståndelse efter att ha blivit begravd på långfredagen. Påskdagen är förknippad med gudstjänster och påskpsalmer. Gudstjänsterna har många uttryck för glädje. Vita textilier, liljor och ljus som pryder altaret är alla förknippade med glädjen. Påskdagen firas i kyrkan samt i det Svenska folkhemmet. I hemmen går påskmat varmt hela påskhelgen. Det äts ägg, lamm, gravad lax, Janssons frestelse och mycket andra godsaker. Ägg går hand i hand med påsken och äggen är en symbol för liv, vilket knyter ihop med Jesu återuppståndelse. Ägget representerar liv och ur det hårda skalet, som är en symbol för graven, bryter Jesus fram. Vidare är färgtemat gult. Gula pynt finnes överallt under hela påskhelgen. Även den gula färgen är förknippad till ägget, eller snarare hönan som kommer från ägget.

Pingstdagen

Pingstdagen infaller 10 dagar efter Kristi himmelsfärdsdag och 7 veckor efter påskdagen. Den kristna traditionen firas i kyrkan. Syftet är att minnas att den Helige Anden visade sig för lärjungarna och därmed även bildade den första kristna kyrkan. Därför brukar pingstdagen ses som kyrkans födelsedag. Pingsten brukar också kallas för hänryckningens tid. Historiskt har pingsten varit centrerat till firandet av kyrkobyggnaden. Man har pyntat kyrkan med bland annat lövruskor och ljus. I ännu äldre tradition har pingsten varit en dag för att offra. Här fördes en pingstbrud fram i kyrkans hallar samt från gård till gård för att uppmana gåvor. Hon var uppklädd i bröllopskläder, fast oftast inte av lika bra kvalitét som vid ett riktigt bröllop. Traditionen med pingstbrud kom att bli något kontroversiellt som idag har en helt annan innebörd, då det är vanligt med giftermål på pingstdagen.

Läs vidare här...

Sveriges Nationaldag

Sveriges nationaldag är en dag då vi firar vårt land och det som vi håller kärt som Svenskar. Dagen firas till minnet av Gustav Vasa och hans val till kung 1523, samt 1809 års regeringsform. Officiellt började vi fira nationaldagen 1983. Tidigare gick den vid namnet “Svenska flaggans dag”.

Sverige bryter sig den 6 juni år 1523 med hjälp av Gustav Vasa ur Kalmarunionen. Detta gav en stark effekt i Sverige som blev ett självständigt land och en egen, ny kunglig dynasti. På samma dag år 1809 skriver riksdagen under en regeringsform som är grundläggande för det moderna Sverige. I denna regeringsform skapas grunder för statsskicket, demokrati och landets utveckling.

Nationaldagen brukar markeras genom att hissa den Svenska flaggan, pryda utrymmen med Sverigefärger samt att fira med god mat. Det går paralleller mellan exempelvis påskmat, julmat och maten som äts på nationaldagen. Det blir helt enkelt högtidsmat. Det kan ätas ägg, sill, strömming, färskpotatis, jordgubbar, färska örter och mycket mer. Färskpotatisen är speciellt för nationaldagen, då den hör till årstiden. Det är vanligt för kommuner att ha evenemang och fester på nationaldagen. Syftet är för kommuner och makthavare att lyfta fram det som är bra med Sverige i rampljuset och helt enkelt främja befolkningens samhörighet. Det är även vanligt att man i kommuner håller ceremonier för att välkomna nya svenska medborgare och nya invånare i kommunen. Nationaldagen är inte bunden till religion och det är en av de högtiderna där det är väldigt individuellt hur man firar. Det finns inte så många fastställda regler kring högtiden, utan det handlar mer om att i allmänhet lyfta fram landet Sverige. Det närmaste vi kommer bestämda ritualer/rutiner är väl just medborgarskapsceremonier, som har hållits. Givetvis hör nationalsången ihop med nationaldagen. Denna kan ibland sjungas på skolavslutningar, om det händer att nationaldagen infaller samma dag som avslutningen.

Läs vidare här...