1 :e Juli år 2023

Lördag den 1:e juli år 2023

Nafn dagsins er: Aron, Mirjam. Til hamingju með nafnadaginn!

Þetta er vika: 26

Dagur ársins er: 182 af alls 365 daga.

Sögulegir atburðir þennan dag: (frá Wikipedia)

• 1527 – Philipps-Universität Marburg er stofnað.
• 1569 – Konungsríki Póllands og storfurstendömet Litauen går genom unionen i Lublin samman i realunion och bildar det Polsk-litauiska samväldet. De båda rikena har varit i personalunion (det vill säga haft samma regent) i nästan 200 år (sedan Polens tredje delning gör att landet helt upphör som självständig stat och försvinner från den europeiska kartan. När Polen och Litauen återuppstår som självständiga länder vid första världskrigets slut (1918) återupptas inte unionen.
• 1690 – Den katolske och Jakobíti kóngurinn Jakob II frá Englandi, Skottland och Irland blir besegrad av den protestantiske tronkrävaren Vilhelm av Oranien inn slaget vid Boyne nálægt Drogheda strax norr om Dublin på Irland, då Jakobs 25 000 man starka armé förlorar mot Vilhelms här på 36 000 man (Vilhelms förluster uppgår till 750 man, medan Jakobs är dubbelt så stora). Jakob har blivit avsatt från sina troner redan 1688 genom den glæsilega byltingu, men då han vägrar acceptera avsättningen har ]
• 1855 – Sveriges första frimärken utkommer och har Sveriges riksvapen som motiv samt finns i valörer mellan 3 och 24 skilling banco. I och med detta inför även Sverige den reformering av postbefordran, som frimärken innebär, nämligen att man får enhetligt porto, så att priset på att skicka brevförsändelser varierar beroende på vikt och storlek, istället för som tidigare att man har fått betala olika beroende på hur långt försändelsen ska skickas. Systemet har börjat i Storbritannien 15 år tidigare (1840) och sedan dess spritt sig över Europa – till Danmark har det kommit 1851, i Norge införs det samma år som i Sverige och i Finland 1856.
• 1863 - Einn sydstatsarmé på 72 000 man, ledd av general Róbert E. Lee, drabbar samman med en nordstatshär på 94 000 man, ledd av general George Meade vid Gettysburg i Pennsylvania. Detta blir inledningen på orrustan við Gettysburg, som varar till den 3 juli och blir den blodigaste drabbningen under det Bandaríska borgarastyrjöldin. Det blir också vändpunkten i kriget, då nordstatssidans seger den 3 juli stoppar general Lees invasion i norr och ger nordstatarna initiativet i kriget.
• 1867 - Hið svokallaða Brittiska Nordamerikafördraget, som har undertecknats den 29 mars samma år, träder i kraft och genom detta skapas Kanada som den första självständiga dominionen innan þess Breska heimsveldið.^[3] Den tidigare provinsen Kanada delas upp i Ontario och Québec, vilka tillsammans med New Brunswick och Nova Scotia bildar den nya konfederationen. Även om Kanada idag (2022) till största delen är självständigt ingår det fortfarande i det Breska samveldið och den brittiska monarken är fortfarande Kanadas formella statsöverhuvud. På grund av ikraftträdandet firas 1 juli idag som Kanadas nationaldag.
• 1868 – Högbanan Harlemfloden, som förblir i drift fram till 1958.
• 1893
  • Järnvägen Saltsjöbanan, sem fer á milli Lásinn i Stockholm och den nybyggda förorten Saltsjöbaden invigs. Den är en del i Knut Agathon Wallenbergs önskan att Saltsjöbaden ska bli exklusiv badort och detta lyckas väl. Banan blir från början mycket lönsam (även det faktum att familjen Wallenbergs fabriker i det intilliggande Háls använder den för godstransporter bidrar till detta) och 1913 blir den en av de första i Sverige, som elektrifieras. Från början slutar den dock några 100 meter från Slussen och först 1935, i samband med byggandet av den nuvarande trafikplatsen där, dras banan ända fram dit.
  • De båda svenska missionärerna Anders Daniel Johansson och Otto Wikholm blir mördade i Songbu i den kinesiska Hubeiprovinsen. Morden får stor uppmärksamhet i både Sverige och Kina och leder till långvariga förhandlingar mellan den nyutnämnde svensk-norske konsuln Carl Bock och Hubeis vicekung Zhang Zhidong. Så småningom avrättas två personer, misstänkta för morden.
• 1904 – Olympiska sommarspelen 1904 vígður í St. Louis.
• 1908 – Morsesignalen SOS (                        ; ”tre korta, tre långa, tre korta”) tas i bruk som internationell nödsignal. 1906 har tyskarna vid en internationell konferens i Berlin föreslagit SOE som internationell nödsignal, då denna har använts i Tyskland ett tag. Man väljer dock den andra, eftersom E (i morse stafrófið representerat med endast en punkt) anses för kort och SOS anses lättare, då det är mer rytmiskt. Den nya signalen ersätter därmed det gamla nödanropet CQD. I efterhand har det bland annat uppstått en myt om att SOS skulle vara en förkortning för ”Save Our Souls” (”rädda våra själar”) och att fartyget RMSTitanic skulle ha varit det första, som använde SOS vid sin förlisning. Det troliga är dock istället att de konservativa engelsmännen vid förlisningen 1912 ännu inte hade övergett CQD, men att detta blev sista gången denna signal användes.
• 1916 – Entente hefst slaget vid Somme, som pågår till den 18 november och blir ett av de blodigaste slagen på västfronten under första världskriget. Inledningsvis deltar 280 000 man på ententens sida och 260 000 man på den tyska, men allteftersom offensiven drar ut på tiden och slukar fler dödsoffer tvingas båda sidor sätta in fler och fler mannar, tills slutligen 1,2 miljoner man har satts in på ententensidan och nästan 1,4 miljoner på den tyska sidan. Över 600 000 man stupar på den västallierade sidan, medan tyskarna förlorar uppåt 500 000 man under de fyra och en halv månad, som slaget varar. Efteråt får många befälhavare skarp kritik för de stora förlusterna i människoliv, vilka inte leder till så stora framgångar, som man har hoppats på.
• 1926 – Flygvapnet sätts upp enligt 1925 års försvarsbeslut och uppdelas på fyra flygkårer och en flygskola. Dessa förläggs i ordning till Västerås (F 1), Hägernäs (F 2), Malmslätt (F 3), Frösön (F 4), och slutligen krigsflygskolan till Ljungbyhed (F 5). De ombildas senare till flygflottiljer.
• 1939 – Första flygkåren Flugfloti Västmanlands (F 1) sätts upp i Västerås. Flygkåren hade från början en mycket liten organisation som bestod av ett spanings- samt ett bomb- och jaktkompani. Flygkåren hade inte heller någon egen förläggning, utan övertog den gamla infanterikasernerna i Viksäng där Västmanlands regemente (I 18) var förlagda fram till 1927.
• 1940 Skaraborgs Flygflottilj (F 7), Göta Flygflottilj (F 9) och Skånska Flygflottiljen (F 10) sätts upp denna dag. Beslutet om F 7 kom redan 1936, medan de två senare snabbuppsattes på grund av det då uppkomna Andra Världskriget.
• 1941 - Bandaríkjamaðurinn etermediakommissionen Federal Communications Commission (FCC) ger tillåtelse till sändning av kommersiell, reklamfinansierad tv i USA. Samma dag utfärdar kommissionen reklam-tv-licenser till två radiobolag, som genast inleder tv-sändningar. Det ena är WNBC, som sedermera utvecklas till Ríkisútvarpið (NBC) och det andra är WCBW, som sedermera blir Columbia Broadcasting System (CBS). Dessa blir rikstäckande i USA och är idag två av landets största tv-nätverk (NBC är till och med det näst största i världen, efter brittiska BBC).
• 1942 – Den svenske löparen Gunder Hägg inleder en period på 80 dagar (fram till 20 september) under vilken han slår inte mindre än 10 världsrekord. Därmed innehar han ett kort tag världsrekorden i löpning på samtliga distanser mellan 1 500 och 5 000 meter. Hägg står nu på höjden av sin karriär och efter en löparturné i USA året därpå blir han tilldelad den prestigefyllda amerikanska titeln Athlete of the Year, vilken han tillsammans med Ingemar Jóhannsson og Annika Sörenstam är ensam svensk om att erhålla.
• 1945 – Þýskalandi delas upp i fyra ockupationszoner mellan seinni heimsstyrjaldarinnar segrarmakter Frankrike, Sovjetunionen, Storbritannien och USA. Tyskland har kapitulerat villkorslöst till de allierade den 7 maj och sedan det eftirlitsráð bandamanna den 23 maj har arresterat och upplöst den tyska Flensburgregeringen (som i sin tur har efterträtt Adolf Hitler som Tysklands regering efter dennes självmord den 30 april) har det den 5 juni formellt har utropat sig till Tysklands lagliga regering. Samma dag har man gjort upp gränserna för hur ockupationszonerna ska se ut och nu upprättas alltså dessa zoner. Därmed börjar de amerikanska trupperna dra sig tillbaka från den del av den sovjetiska zonen, som de har ockuperat under framryckningen genom Tyskland. Huvudstaden Berlin är likaledes uppdelad i fyra sektorer mellan de fyra makterna, trots att den ligger djupt inne i den sovjetiska zonen. Det sedan 1938 av Tyskland annekterade Österrike och dess huvudstad Wien delas upp på samma sätt. Ockupationen består fram till 1949, då den franska, brittiska och amerikanska zonen slås samman och bildar Förbundsrepubliken Tyskland (Vestur-Þýskalandi), medan den sovjetiska bildar Tyska demokratiska republiken (Austur-Þýskaland). Medan Österrike blir helt fritt 1955 består en viss allierad överhöghet över de tyska staterna fram till deras återförening 1990.
• 1949 – tillträder socialdemokraten David Hall sem finansminister.
• 1960
  • Den belgiska kolonin Kongo blir självständig med namnet Lýðveldið Kongó^[4] (från 1964 Demokratiska republiken Kongo) Den har då tillhört Belgien sedan 1908, efter att dessförinnan (sedan 1885) ha varit den belgiske kungen Leopold II personliga egendom. Den nybildade republiken blir dock kortlivad, då Mobutu Sese Seko 1965 tar makten genom en statskupp och ombildar landet till diktaturen Zaire.
  • Den italienska kolonin Somaliland. Denna utbrytarstat är dock inte erkänd av världssamfundet och anses internationellt fortfarande som en somalisk provins.
• 1961 – Carlforsska gymnasiet inn Västerås blev klar för inflyttning.
• 1962 – Det belgiska FN-mandatet Ruanda-Urundi upphör och därmed blir området självständigt.^[6][7] Då det har bestått av de båda gamla afrikanska kungadömena Rwanda og Búrúndí delas det i dessa två, även om det förstnämnda i samband med detta blir republiken Rwanda. Burundi förblir kungarike till 1966, då även det blir republik genom en statskupp.
• 1971
  • Högskoleenheten i Luleå inrättas. Den får sedermera namnet Högskolan i Luleå, men kallas allmänt Luleå tekniska högskola, innan den 1997 omvandlas till Luleå tekniska universitet (LTU). Enhetens första utbildning (civilingenjörsexamen inn maskinteknik) startar 1 september och redan 1972 förläggs det mesta av Kungliga Tekniska högskolans utbildning i bergsvetenskap hit, eftersom det svenska bergsbrukets tyngdpunkt under 1900-talet har förskjutits från Bergslagen till norra Norrland. Numera är LTU Skandinaviens nordligaste tekniska universitet.
  • En svensk lag om husligt arbete träder i kraft,^[8] sedan den har antagits av riksdagen den 17 december året innan. Den ersätter då vinnukonulaga från 1944, bland annat för att just hembiträdena blir allt färre i landet och idag berör den framförallt barnflickor och personliga assistenter. Genom lagen får även husligt anställda åtta timmars reglerad arbetsdag – 50 år efter att detta har införts allmänt i Sverige.
• 1977 – Den svenska ölbeteckningen mellanöl avskaffas. Ölet, som har haft en alkoholhalt på mellan 3,5 och 4,5 volymprocent, har sålts i svenska livsmedelsbutiker sedan 1965, men har blivit kraftigt kritiserat, eftersom dess lättillgänglighet har ansetts bidra till ungdomars alkoholmissbruk. Själva procentsatsen tas inte bort, men från och med nu klassificeras öl med 3,5 volymprocent och däröver som starköl, vilket medför att det endast får säljas på vínbúð, vilket begränsar tillgängligheten (tidigare räknades starköl från 4,5 volymprocent och uppåt). Lättöl (med en alkoholhalt på upp till 2,25 volymprocent) och folköl (mellan 2,25 och 3,5 volymprocent) finns dock fortfarande tillgänglig i vanliga livsmedelsaffärer.
• 1983 – Härnösandsbiskopen Bertil Werkström tekst Ólöf Sundby som biskop i Uppsala ärkestift och därmed som Svenska kyrkans ärkebiskop. Eftersom de svenska ärkebiskoparna numera inte sitter på livstid förblir Werkström ärkebiskop i tio år, innan han pensionerar sig 1993.
• 1987 – Sedan flera vittnen har observerat ubåtsrörelser vid omfattande ubåtsjakt där, vilken kommer att pågå i över en månad (till 4 augusti). Jakten ger inga direkta resultat och tar slut, sedan det står klart att man inte får någon hjälp från södra Sverige. Den 10 augusti publiceras en bild på vad som anses vara en främmande ubåt i området.
• 1990
  • Ett drygt halvår efter af Berlínarmúrnum fall genomförs en valutaunion mellan Öst- och Västtyskland. Den östtyska marken avskaffas och i båda de tyska staterna införs den västtyska D-marken som betalningsmedel. Sedan murens fall har det förekommit diverse olagliga växlingar med olika växlingskurser på uppemot 1:10 (10 östtyska mark för 1 D-mark). Så småningom har kursen dock stabiliserats på 1:3 och från och med nu ligger den på 1:2 (privatpersoner kan dessutom växla in upp till 4 000 ostmark med kursen 1:1). Valutaunionen är en förberedelse inför de tyska staternas återförening, som äger rum den 3 oktober samma år.
  • Det svenska begreppet rattonykterhet tas bort. Det har fram till nu betecknat brottet att köra bil i berusat tillstånd med en alkoholhalt på mellan 0,5 och 1,5 promille i blodet. Berusning med högre halt har tidigare benämnts rattfylla och ansetts som ett grövre brott än rattonykterhet, men gränsen för detta sänks nu till 0,2 promille. Sedermera införs också begreppet grov rattfylla, vilket från och med 1994 betecknar en promillehalt på 1,0.
• 1991
  • Den tjeckoslovakiske presidenten Vaclav Havel upplöser formellt det kommunistiska austurblokkarinnar försvarsorganisation Varsjárbandalagið, sedan medlemsstaternas utrikesministrar har avskaffat den vid ett möte i Ungern den 25 februari. Pakten bildades 1955 som en motvikt mot den 1949 bildade västliga försvarsalliansen NATO, men efter af Berlínarmúrnum fall och af kalda stríðinu slut har den spelat ut sin roll. Under 1990-talet och 2000-talet blir flera av dess forna medlemsstater istället medlemmar i Nato.
  • Vid en ceremoni i Haag i Nederländerna överlämnar den svenske statsministern Ingvar Karlsson Sveriges ansökan om medlemskap i de europeiska gemenskaperna (EG). Därmed vidtar förhandlingar om medlemskap, vilka tar flera år. Den 13 november 1994 hålls en folkomröstning om huruvida Sverige ska gå med i den sedan 1993 bildade Evrópusambandið (EU) enligt det avtal som har förhandlats fram, eller om avtalet ska omförhandlas ytterligare. Då jasidan segrar med 52,3 procent avslutas förhandlingarna därmed och Sverige blir 1 januari 1995 medlem i EU.
• 1994 – Antar Västmanlands försvarsområde namnet Västmanlands regemente med beteckningen Västmanlands regemente (Fo 48).
• 1997 – Storbritannien överlämnar kronkolonin Hong Kong till Kina, enligt bestämmelserna i det avtal, som undertecknades mellan Storbritannien och Kina 1984. Hongkong har då tillhört Storbritannien i över 150 år (sedan 1842, då britterna erövrade området under det fyrsta ópíumstríðið). För att övergången från den brittiska kapitalismen till den kinesiska kommunismen ska gå så smidigt som möjligt har man i avtalet infört bestämmelsen att systemen ska få samexistera i Hongkong under 50 år från överlämnandet under devisen ”ett land, två system”. Två år senare överlämnar även Portugal den intilliggande portugisiska kolonin Macao till Kina.
• 2000 – Efter en byggtid på fem år invigs den så kallade Öresundsförbindelsen över och under Öresund (bro och tunnel) för både bil- och tågtrafik mellan den skånska staden Malmö och den danska huvudstaden Köpenhamn. Invigningen görs av den svenske kungen Karl XVI Gústaf och den danska drottningen Margrethe II. I samband med invigningen genomförs ett halvt marathonlopp över bron, vilket kallas Broloppet och under några år blir en årligen återkommande händelse.
• 2002 – Ett amerikanskt fraktflygplan med två piloter ombord kolliderar strax efter 23.30 på kvällen med ett ryskt passagerarflygplan med 60 passagerare och 9 besättningsmän över Überlingen i Tyskland. Samtliga 71 personer i flygplanen omkommer, men ingen på marken skadas eller dödas. Ironiskt nog inträffar olyckan sedan båda planen har inlett åtgärder för att undvika kollision, genom att båda har ändrat höjd, efter att från olika håll ha fått veta att de befinner sig på kollisionskurs med det andra planet.
• 2005 – En lagändring ger svenska samkönade kvinnliga par rätt till insemination, om de vill skaffa barn. Tidigare har denna typ av barnalstring varit förbehållen olikkönade par, som inte kan få barn på ”naturlig väg” (genom oskyddat samlag) och samkönade par har varit hänvisade till adoption. Genom lagändringen blir det alltså även möjligt för kvinnor i en samkönad relation att skaffa biologiska barn.
• 2007 – En svensk skattereform ger privatpersoner rätt att ansöka om skattereduktion fyrir heimilisþjónustu. Reduktionen gäller kostnader för maximalt 100 000 kronor per år, och man kan få avdrag med högst 50 % av kostnaden. Reformen – som får namnet RUT frádráttur – blir dock kontroversiell, då den mest anses gynna höginkomsttagare.^[9] Den är omdebatterad ännu på 2020-talet.^[10]
• 2009
  • The svenska apoteksmarknaden avregleras, genom att det statliga apoteksmonopolet, som har införts 1970, avskaffas. Därmed blir det tillåtet för privata aktörer att bedriva apoteksverksamhet i Sverige och den 1 november samma år får också affärer rätt att sälja vissa ickereceptbelagda läkemedel, som exempelvis värktabletter. I samband med avskaffandet av monopolet omvandlas den statliga apotekskedjan Apoteket till aktiebolag (dock fortfarande statligt ägt) och även om den finns kvar säljs många av dess butiker till privata aktörer.
  • Den portugisiske fotbollsspelaren Cristiano Ronaldo övergår till den spanska fotbollsklubben Real madrid och lämnar därmed den engelska Manchester United F.C, som han har spelat för i sex år. Real Madrid har erbjudit Manchester United rekordsumman 90 miljoner pund (strax över en miljard kronor) för Ronaldo, men slutsumman har hamnat på 80 miljoner pund (960 miljoner kronor). Detta är den dittills högsta summan som någonsin har betalats för en fotbollsspelare, men den överträffas redan 2013, då Real Madrid köper walesiske Gareth Bale från den engelska klubben Tottenham Hotspur FC för 85,3 miljoner pund.