Arbetstimmar per månad

 

Arbetsdagar per år 2023

I allmänhet när man pratar om antal arbetstimmar per månad brukar man säga 160 eller om man pratar om antal arbetsdagar per år 2023 brukar man säga 250 vilket ju ofta inte riktigt stämmer. I år (2023) är det ju till exempel mellan 152 och 184 arbetstimmar med ett genomsnitt på hela 169 timmar per månad eller 253 arbetsdagar (112 lediga dagar!). Här i tabellen under kan du se exakt hur många arbetsdagar, arbetstimmar, antal lördagar och söndagar samt övriga lediga dagar till exempel röda dagar, midsommarafton, julafton och nyårsafton. Vid de tillfällena som en röd dag sammanfaller med en lördag eller söndag så räknas den in i Lör & Sön kolumnen. Vi räknar också med en åtta timmars arbetsdag. Vilka dagar i Sverige som man räknar som helgdagar regleras i följande Lag (1989:253) “Lagen om allmänna helgdagar”. Majoriteten är lediga följande helgdagar även om de råkar sammanfalla med en vanlig vardag:

Kolla gärna in vår kalender här till höger som innehåller info som t.ex. namnsdagar och lite historia om vad som hänt just den dagen.

MånadArbetsdagarArbetstimmarLör & SönÖvriga
Januari2217691
Februari2016080
Mars2318480
April18144103
Maj2116882
Juni2016082
Juli21168100
Augusti2318480
September2116890
Oktober2217690
November2217680
December19152102
Total årsarbetstid252201610510
Snitt / Månad211688.750.83

Julafton

Julafton

I Sverige är julafton en stor grej. Det är den dag då familjerna samlas för att fira, utbyta presenter och äta mycket mat. Om du planerar att tillbringa julen i Sverige i år, så är det här vad du behöver veta om Julafton.

Julhelgen är en tid av firande som har sitt ursprung i de hedniska firandet av midvintern. Midvintern var en tid då vinterns mörker var som störst, och folk firade med dryck och festligheter för att hedra gudarna. En sådan gud var Jólnir, som förknippades med julen. När kristendomen kom till Norden ”förkristnades” de fornnordiska festligheterna; kristna traditioner infördes i julfirandet och firandet av själva högtiden flyttades till den 24-25 december (i det forntida Norden pågick julfirandet under en längre period än så, eftersom julen var både en månad och en högtid som firades under den mörkaste tiden på året). Namnet ”jul” behölls dock på svenska och på andra håll. På andra språk fick ordet en kristen innebörd, till exempel i engelskan ”Christmas” (Kristi mässa) och tyskan ”Weihnacht” (helig natt). 24firas dagen före juldagen, då kristna traditionellt firar Jesu födelse. I många länder, t.ex. i USA, Italien och Irland, firas dock inte julen med all julmat och alla julklappar förrän på själva juldagen. Julen har blivit allt mindre religiös i modern tid, och många människor runt om i världen firar jul utan att vara vare sig troende eller kristna för den delen. En julklapp är en present som ges på julafton eller juldagen. Många tror att julklapparna har sitt ursprung i Romarriket, där man under Saturnaliafirandet gav varandra gåvor som bakverk, smycken och ljus (för att fira ljusets och solens återkomst). Barnen fick små dockor av lera. Kristendomen införlivade dessa romerska traditioner i sitt eget firande av midvintern och fokuserade i stället på att ge gåvor för att minnas de gåvor som de tre vise männen gav Jesusbarnet. Varför får man julklappar på julafton? En teori är att det förr i tiden var vanligt att någon knackade på ett fönster eller en dörr i ett hus, kastade in ett paket och sedan sprang iväg. Klappandet kan vara orsaken till namnet Julklapp. I modern tid utbyter människor presenter på många olika sätt. Att ge presenter ses som ett sätt att få kontakt med familj och vänner och visa dem kärlek och uppskattning. Julklappar kan komma i alla former och storlekar – från små hemmagjorda presenter till dyra saker som köps på nätet eller på gatan. Oavsett vad det är för present – den kommer vara säker på att ge mottagaren ett leende på läpparna! Oavsett vilken gåva det handlar om är julen en tid för att dela kärlek och fira. Det är en tid av glädje och god vilja som kan hittas i alla hörn av världen.

Jultomten

Jultomten

Idén om jultomten har varit en populär del av julhelgen i många århundraden. Historien om jultomten går troligen tillbaka till 300-talet då Sankt Nikolaus, en biskop i dagens Turkiet, blev berömd för sina generösa gåvor till fattiga och behövande. Med tiden utvecklades versioner av Nikolaus till jultomten i både kristna och sekulära traditioner. I början av 1800-talet skrev Clement Moore en av de mest kända berättelserna om jultomten där han körde en släde dragen av åtta renar. Denna version är fortfarande mycket omtalad i dag och innehåller både religiösa och icke-religiösa inslag i berättelsen. I takt med att vår kultur fortsätter att utvecklas kommer även våra föreställningar om jultomten att förändras, men hans plats som en ikon för generositet vid jultid är fortfarande fast förankrad i vår kollektiva historia och kultur. Jultomten är en legendarisk figur som är känd för att han varje jul ger barn runt om i världen glädje. Myten om jultomten går tillbaka flera århundraden till Europa, där man trodde att en gammal man som kallades för jultomten skulle leverera gåvor till de goda barnen och kol till de stygga barnen. I dag bor jultomten på Nordpolen med sina renar och en armé av älvor som sköter hans verkstad. jultomten fungerar på samma sätt i dag som för flera hundra år sedan, men med några ändringar: jultomten kan nu använda teknik som e-post och telefoner, samt högteknologiska slädar som dras av åtta flygande renar! tomten har också tillräckligt med hjälp av alverna, som tillverkar leksaker som tomten packar i stora säckar och levererar på juldagen. tomten är en älskad figur på grund av sitt uppdrag att sprida glädje under hela året – men oavsett hur tekniskt avancerat vårt samhälle blir kommer barnen alltid att tro på tomten och invänta juldagen med spänning. Må er jul vara glad och ljus! Njut av säsongens anda och se till att dela den med din omgivning. Vi önskar er alla en glad, säker och minnesvärd jul! God jul!

Nyårsafton

Nyårsafton

Nyårsafton firas i många länder på olika sätt

Nyårsafton är en helgdag som firas i många länder runt om i världen. I Sverige firas nyårsafton den 31 december, och nyårsdagen den 1 januari. Nyårsafton är en av de mest populära helgdagarna i Sverige, och det är vanligt att familjer och vänner samlas för att fira tillsammans. Det finns olika traditioner för hur man firar nyårsafton, men det vanligaste är att titta på tv eller gå ut och lyssna på musik. Ofta avslutas nyårsaftonen med att man skjuter upp raketer eller fyrverkerier vid midnatt. Detta är en tradition som har sitt ursprung i romerska tider, då man tände braserier på torget för att skrämma bort onda andar. Idag är skjutandet av raketer och fyrverkerier enbart en symbolisk gest, men det är fortfarande ett mycket populärt sätt att fira i det nya året på.

I vissa länder är det vanligt att man dansar, äter och dricker under kvällen

I vissa länder är det vanligt att man dansar, äter och dricker under kvällen. Man dricker nyårs drycker och äter nyårsmat. Man har också nyårsmiddag och nyårs supé. Alla dessa traditioner har sina egna historier. Att dansa, äta och dricka är vanliga aktiviteter på nyårsafton i många länder runt om i världen. Man dricker speciella nyårsdrycker och äter traditionell nyårsmat. De äter också speciella nyårsmåltider som nyårsmiddag och nyårsafton. I vissa länder är det också vanligt att utbyta nyårspresenter med familj och vänner. Oavsett vilka de specifika traditionerna är är firandet av det nya året en uppskattad sedvänja i många kulturer.

Andra länder använder nyårsafton till att titta på fyrverkerier eller tända dem själva

I andra länder förbereder man sig för nyår på olika sätt. I Japan tänder man lyktor och brinner smällare för att skrämma bort onda andar. I Sydamerika förekommer det att man fester hela natten och fyrverkerierna avlossas vid midnatt. På Filippinerna celebrar man genom att skjuta av fyrverkerier, och i Sydostasien använde man sig förr i tiden för att skrämma skadedjur bort från jordgubbar med smällare. Idag firar man dock mer med lasershow och fyrverkerier i staden, istället för smällare på jordgubbarna. Skillnaderna mellan hur nyårsafton firas runt om i världen är stora, men alla delar av traditionerna har sina egna positiva aspekter. Lasershowen i staden syns av många, lyktorna och smällarna skrämmer bort onda andar och fyrverkerierna underhåller på ett glatt sätt. Alla traditioner har alltså sina egna positiva aspekter som bidrar till en trevlig helg.

Det finns ingen riktig regel för hur man ska fira nyårsafton

hur fira nyårsafton vanligtvis? Det finns ingen riktig regel för hur man ska fira nyårsafton. folk brukar göra olika saker på nyårsafton. Vissa människor går ut och firar med vänner, medan andra människor stannar hemma och firar med sin familj. Vissa människor äter speciella middagar, medan andra bara äter det vanliga. Vad du än gör på nyårsafton, kom ihåg att det är en dag som du ska fira och ha roligt.

Ha en trevlig nyårsafton!

Ha en trevlig nyårsafton, alla! Jag hoppas att ni alla har en underbar kväll, fylld av massor av skoj och skratt. Oavsett om ni stannar uppe för att titta på fyrverkerierna eller går på fest hoppas jag att ni har roligt och har det trevligt. Vi skålar för ett gott och framgångsrikt nytt år! Jag önskar er allt det bästa under det kommande året. Gott nytt år!

sv_SESwedish